Efter att ha läst Magdalena Graafs bok Det ska bli ett sant nöje att döda dig som handlar om hur kämpat för sin och äldste sonens överlevnad blev jag väldigt nyfiken på henne!
Ni som inte har läst boken ännu- gör det! Den finns i pocket också och är grymt bra och särskilt intressant och gripande då den är SANN!
Vem är den unga vackra kvinnan, Magdalena, som lånar ut sin röst till alla världens kvinnor som likt henne själv blivit misshandlad av den man som har mage att påstå älska en…Så sjukt och vidrigt!
Vem är Magdalena egenligen- hon som på 90-talet porrade sig rejält och bl a stod tyckte lökarna mot sin syster Hannahs dito på otaliga bilder i diverse killtidningar?
Det skulle visa sig att bakom de läskiga bilderna, finnns en skärpt, asrolig tjej! Det är min uppfattning, alltså. Som jag ser på livet behöver det ena som bekant inte utesluta det andra. Det man gjorde förr behöver inte nödvändigtvis ha att göra med vad man gör idag.
Magdas blogg, som jag nyligen upptäckt, är jäkligt kul och intressant! Hon bjuder massor på sig själv och hennes otroliga självdistans tilltalar mig enormt plus att hon har en syrlig humoristisk underton i mycket.
Höll på att coola av skratt när hon i ett påhittigt bildspel totaldissar Se och hör efter att de hittat på något (i vanlig ordning) om henne och ex-maken Magnus Hedman.
Nu visar det sig att Bloggfamiljen, sajten där systrarna Graaf bloggar, har värvat en av mina favorit-inspiratörer till sig som gästbloggare, nämligen kloka, sympatiska Lou Rossling. Vilket genidrag- det luktar succè redan!
I ett inlägg för ett par veckor sedan lobbade jag för Lou Rossling– pedagogen som håller i föreläsningar och skriver härliga böcker (bl a den på bilden nedan) om personlig utveckling och om livet och dess oberäkneligehet.
Kul att Bloggfamiljen också gillar Lou och inser hennes värde -så än en gång –länge leve Lou!
Och länge leve Magdalena som står upp för misshandlade kvinnor och är modig nog att berätta sin hemska lifestory och samtidigt göra allt som står i hennes makt för att skydda sina tre barn, på alla sätt och vis! Det är uppenbart.
Ensam är inte stark, men TILLSAMMANS KAN VI 🙂
