\n
Kr\u00f6nika av Elisabeth H\u00f6glund (publ. i Aftonbladet) <\/B><\/SPAN><\/P> <\/SPAN> <\/P> ”Denna h\u00f6st hedrar<\/STRONG> vi minnet av de tv\u00e5 st\u00f6rsta katastroferna i modern svensk historia, de som tillsammans med mordet p\u00e5 Olof Palme utvecklats till obotliga trauman, d\u00e4rf\u00f6r att de samtidigt avsl\u00f6jat myndighetssveriges totala of\u00f6rm\u00e5ga att hantera kriser. <\/SPAN><\/P> Den 28 september var det femton \u00e5r sen passagerarf\u00e4rjan Estonia gick till botten med 852 m\u00e4nniskor ombord. 551 var svenskar. Om en dryg vecka, p\u00e5 annandag jul, hedrar vi fem\u00e5rsminnet av de 225 000 m\u00e4nniskor, som omkom i tsunamikatastrofen. Av dessa var 543 svenskar. <\/SPAN><\/P> F\u00f6rra onsdagen m\u00f6tte jag f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den man, som gav tsunamikatastrofen ett ansikte, gotl\u00e4nningen Pigge Werkelin. Han f\u00f6rlorade hela sin familj, n\u00e4r v\u00e5gen kom. Jag intervjuade honom i TV4:s F\u00f6rkv\u00e4ll med anledning av \u00e5rsdagen av hans \u00f6desdigra semesterresa till Thailand den 10 december 2004. I bloggosf\u00e4ren har jag sett Pigge Werkelin beskrivas som en \u0094mediek\u00e5t exhibitionist\u0094, \u0094ett monster\u0094 och \u0094en tragisk figur \u0094. Starkast var reaktionerna, n\u00e4r han bara n\u00e5gra dagar efter katastrofen f\u00f6rklarade att han ville ha en ny familj. \u0094Hur kan n\u00e5gon som nyss f\u00f6rlorat sin gamla familj omedelbart b\u00f6rja tala om en ny?\u0094 var en vanlig reaktion. <\/SPAN><\/B><\/P> <\/SPAN><\/B> Den man jag m\u00f6tte st\u00e4mde inte alls \u00f6verens med de gl\u00e5pord, som spytts \u00f6ver honom. I st\u00e4llet m\u00f6tte jag en genomsympatisk, \u00f6msint och k\u00e4nslostark person, som hade \u00f6verlevt katastrofen, som hade lyckats g\u00e5 vidare och som p\u00e5 ett fenomenalt s\u00e4tt byggt upp ett nytt liv i spillrorna av det gamla. <\/SPAN><\/P> Pigge Werkelin \u00e4r en \u00f6verlevare, en man som mitt under p\u00e5g\u00e5ende katastrof best\u00e4mmer sig f\u00f6r att inte sl\u00e4ppa taget om det tr\u00e4d, som kom att r\u00e4dda honom undan flodv\u00e5gen. Men i Sverige f\u00e5r man inte vara en \u00f6verlevare. I Sverige f\u00e5r man inte vara stark. <\/SPAN> <\/P> I Sverige f\u00e5r man heller inte tala \u00f6ppet om sin sorg, om sin sm\u00e4rta och om sin vilja att g\u00e5 vidare utan att bli betraktad som galen eller k\u00e4nslokall. <\/SPAN><\/P> I Sverige ska man lida i tysthet, tiga om sm\u00e4rtan och sj\u00e4lv (m\u00f6jligen med hj\u00e4lp av en terapeut) bearbeta sin sorg. Sorg och d\u00f6d \u00e4r begrepp som skr\u00e4mmer. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste de f\u00f6rbli privata. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste de tystas ner.<\/SPAN><\/B> <\/SPAN><\/P> De som \u00f6ppet tr\u00e4der fram och artikulerar sin sm\u00e4rta misst\u00e4nks f\u00f6r att ha orena motiv. Kanske bottnar detta i f\u00f6rest\u00e4llningen, att de som \u00f6verlever alltid g\u00f6r det p\u00e5 n\u00e5gon annans bekostnad. De anses inte ha gjort allt f\u00f6r att r\u00e4dda sina medm\u00e4nniskors liv. De har bara t\u00e4nkt p\u00e5 sig sj\u00e4lva. <\/SPAN><\/B> <\/P> Ibland undrar jag, hur l\u00e5ngt man m\u00e5ste g\u00e5 i oegennytta.<\/SPAN><\/B> Men mannen beskrev ocks\u00e5, hur tiden efter katastrofen blivit ett helvete. Skuldk\u00e4nslorna \u00f6ver att ha \u00f6verlevt, medan andra passagerare d\u00f6tt inf\u00f6r hans \u00f6gon, blev till slut s\u00e5 starka att han var h\u00e5rsm\u00e5nen fr\u00e5n att ta sitt eget liv. Han var \u00f6vertygad om att samh\u00e4llet f\u00f6rd\u00f6mt honom f\u00f6r att han v\u00e4grat d\u00f6. <\/SPAN><\/P> Med dessa exempel vill jag s\u00e4ga, att varje m\u00e4nniska har r\u00e4tt att s\u00f6rja och bearbeta sin sm\u00e4rta p\u00e5 sitt eget vis. Vi \u00e4r alla olika. Somliga m\u00e5ste f\u00e5 prata \u00f6ppet om sin sorg f\u00f6r att orka g\u00e5 vidare. S\u00e5 gjorde Pigge Werkelin. S\u00e5 gjorde Carina H\u00f6glund, den m\u00f6rdade Englas mamma. S\u00e5 gjorde hustrun till den m\u00f6rdade polismannen i Malexander. <\/SPAN><\/P> Andra v\u00e4ljer att s\u00f6rja i ensamhet. L\u00e5t dem g\u00f6ra det. D\u00f6m ingen f\u00f6r de val de g\u00f6r. F\u00f6rd\u00f6m heller inte den, som lyckats \u00f6verleva, trots att det samtidigt funnits andra, som g\u00e5tt under. <\/SPAN> <\/P> Alla m\u00e4nniskor har r\u00e4tt till sitt liv. Vi har ju bara ett.<\/STRONG>”<\/SPAN><\/P> <\/SPAN> <\/P> <\/SPAN>EH <\/SPAN><\/P> Det man inte pratar om kan man l\u00e5tsas som om det inte finns…<\/EM><\/P><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Kr\u00f6nika av Elisabeth H\u00f6glund (publ. i Aftonbladet) ”Denna h\u00f6st hedrar vi minnet av de tv\u00e5 st\u00f6rsta katastroferna i modern svensk historia, de som tillsammans med mordet p\u00e5 Olof Palme utvecklats till obotliga trauman, d\u00e4rf\u00f6r att de samtidigt avsl\u00f6jat myndighetssveriges totala of\u00f6rm\u00e5ga att hantera kriser. Den 28 september var det femton \u00e5r sen … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1740,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-977","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ytaodjup\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/977","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ytaodjup\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ytaodjup\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ytaodjup\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1740"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ytaodjup\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=977"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ytaodjup\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/977\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ytaodjup\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=977"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ytaodjup\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=977"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/ytaodjup\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=977"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
Mycket har skrivits <\/B>om Pigge Werkelin. Dessv\u00e4rre har alltf\u00f6r mycket varit smakl\u00f6sa kr\u00e4nkningar. <\/SPAN><\/P>
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
I b\u00f6rjan av december <\/B>lyssnade jag p\u00e5 en radiointervju med en man, som \u00f6verlevt Estoniakatastrofen. I intervjun beskrev han hur hans \u00f6verlevnadsinstinkt hade tvingat honom att med uppb\u00e5dande av sina sista krafter ta sig ur fartyget och ner i en l\u00e4ckande livb\u00e5t f\u00f6r att till sist bli r\u00e4ddad. <\/SPAN><\/P>
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n![](\"http:\/\/www.nyttliv.be\/DUVA.jpg\")
<\/P>
\n