måndag

Halva dagen har nu gått åt och det känns helt åt helvete skönt att vara ombord på skeppet igen. Jag märker att jag lyckats rivstarta hjärnan igen, för nu kommer alla tankar och funderingar man varit för omedveten om de senaste veckorna för att kunna tänka på. Men det känns bra. Skönt att få leva, sparka i löv, lapa lite för varmt kaffe och ta en cigarett. Inget konstgjort. Bara farbror Cimon.

2 kommentarer

ser ni stigen?

Det var lättare sagt än gjort att hitta en stig in i vardagen igen, minst sagt! Jag är på benen igen, och inte bara för att ta mig runt knuten utan för att möta världen på nytt. Fantastiska vänner, en otrolig familj och ett envist psyke. Jag har tvingat mig själv att hitta lugnet.

 

Jag är tillbaka nu utan att behöva tassa fram på tå. På riktigt. Mina vänner och min familj har fått skrapa bort mig från djupet likt ett tuggummi på gatan utanför 7-eleven. Nu har jag bara 5448 (nej, jag skämtar inte) mail att gå igenom, så är vi snart på banan! Woho!

9 kommentarer

sorlet

Är äntligen tillbaka på mitt älskade café. Klev över tröskeln på tå efter att jag stuckit in huvudet för att se om jag klarade av tempot. Det gjorde jag. Så, men en god café au lait tänkte jag hämta hem jobb min fick hjärtklappning av bara mailen. Tar ett steg i taget och börjar med att skriva på boken. Känns som att det här är ett perfekt tillfälle för vildskrift.

 

Under tiden kan väl ni berätta hur ni mår? Nu var det väldigt länge sen som vi pratade. Berätta!

25 kommentarer

tillbaka

Jag vet inte i vilken ände man ska börja egentligen. Är man sin egna största fiende så förlorar man förr eller senare både en och två strider. Varken min kropp eller mitt psyke orkade mer, och bestämde sig för att låta glödlampa efter glödlampa sprängas i kroppen, tills det bara blev ett svart hål av hela mig.

 

Man kunde väl ana att en konstant feber, magkatarr och yrsel inte berodde på några bakterier, då jag annars aldrig är sjuk. Orkeslös, hopplös och totalt likgiltig. Jag romantiserar ofta begreppet att känna, både att ha kontrollen och att låta sig falla handlöst. Inte den här gången. Slukad.

 

Under två års tid har ni fått stå vid min sida, bakom kulisserna oavsett var tåget befinner sig i berg och dalbanan. Men den här gången vara jag tvungen att ta en stort kliv in i skuggan.

 

Nu tar vi nya tag, och ser bara framåt. Aldrig bakåt. Låt gårdagen bli morgondagens inspiration.

9 kommentarer

farbror är på banan

Jag tror att jag har några av Sveriges, eller ja Nordens mest hängivna, kloka och finaste läsare. Tänk att vi är tiotusentals människor som idag håller ihop och kan vara ärliga, vare sig det betyder glädje, sorg, ilska eller över en kopp kaffe. Tack för att ni finns här hos just mig. Vi förtjänar varandra helt enkelt. Det gör vi.

 

Idag hasar jag fram i mina blåa jeans, bommullströja och en svart knapp – jag bara är. Samlar ro och tankekraft inför eftermiddagens möte då jag ska iväg till ett bokförlag och diskutera just en kommande bok. Tänk att det här faktiskt händer. Jag har lyckats vända mitt liv. Att i steg för steg hitta tillbaka, och tyda en allt klarare framtid där jag får skapa, vara kreativ och egen.

 

Blod, svett och tårar – ja absolut. Men jag tror vi kan vara överrens om att ju hårdare man kämpar desto bättre känns vinsten. Önska mig lycka till!

 

 

23 kommentarer

Groomingpanelen

Ni kommer inom en mycket snar framtid få lära känna dessa gubbar. Ohoj, om ni kommer att få gå in på djupet! De ni ser framför er är ett av många nya projekt som kommer att dyka upp hos Improveme. Er önskan (och även min egna) är deras lag. Tillsammans så ska vi se till att bli snyggare, mer hälsosamma, klokare och bättre på ett förhoppningsvis mycket underhållande och lärorikt vis.

 

Här kommer ni nu in i bilden – vad vill ni lära er mer av? Dessa herrar kommer att gå igenom allt ifrån de enkla groomingtipsen och relationssnack, till att vi kastar in dem i fysiska utmaningar och tester. Hur viktigt är det med fina händer? Ska de få sig en ordentlig manikyr? Ska skägget trimmas? Hur tänker män i sängen? Militärskola för att sedan testa poledancing? Extremsport? Sen har jag hört talas om att vaxning ska vara en upplevelse…

 

Kom med era förslag till mig och panelen så att vi alla kan få ut det absolut bästa av detta!

12 kommentarer

Debatt

Självklart. Jag var ju faktiskt i Göteborg såklart! (tacka fan för blogg och twitter) där jag deltog i Debatt. När det kommer till att verkligen prestera i nuet, brukar jag nästan klara mig som allra bäst. Teaterapa som gärna står på scen inför tusentals och bara pratar, men just inför Debatt var jag riktigt nervös. Och hög på allt jag kom åt för att få ned min feber. Sådär nervös så att man hela tiden går runt nödig, munnen går i ett och man pratar till någon annan sätter punkt.

 

Det gick alltså inte bra. Inte bra alls. Men när jag i efterhand får se hur den här kärringen får in varenda jävla minspel som går att göra så fort jag öppnar munnen, blir jag lite upprörd. Väldigt upprörd. Jag kritierade inte hennes bakrund till åsikter, men hon verkade inte bli annat än äcklad av mina. Tur att jag inte hade linserna i, för hade jag upptäckt henne i publiken hade jag varit tvungen att skratta sådär nervöst och hysteriskt, även där – utan punkt.

 

Efter sänding var vi debattörer kvar i studion för eftersnack, och den där lilla vesslan stack iväg så kjolen fladdrade som en mantel! Synd att hon inte kunde stå för sitt äckel och ta frågan vidare.

 

 

9 kommentarer

Om “grabbarna” ändå såg detta…

Låg i soffan och transkriberade en intervju när jag såg att min sida i Sportguiden blivit tryckt. Jag, i Sportguiden. Om hockeykillarna som spottat på mig genom skolgången ändå kunde se detta. Det är dock inga bandybollar eller pannband jag skriver om, utan hoppar in som groomingredaktör och ser till att sportvärlden håller sig vårdare.

 

Lustigt hur jag som ser till att alla andra sköter sitt yttre, och tipsar om välmående inte minns när jag ansade mig senast, och att jag varit sjuk mer de senaste halvåret än i hela mitt liv. Men jag lovar, jag kan min grej. Lita på mig.

5 kommentarer

vilse i stan

Jag vaknade upp och gick fram som en 90-åring idag. Vet fortfarande inte vad som är in eller ut, på något. Så när jag skulle ta mig tillbaka till redaktionen från lunchen idag, gick jag vilse. Jag vet inte riktigt vad som hände, men plötsligt så visste jag inte vart jag befann mig, hur jag gick tillbaka eller vart jag hamnde om jag gick fram, höger eller vänster. Allt såg ut att ligga mil bort, och jag gick fram och tillbaka. En halvtimme senare har jag gått i cirklar, och hittade rätt.

 

Jag minns inte vad jag gjorde igår, eller dagen innan det. Veckan innan detta? Inte en chans. Jag har inte ett enda minne från vad jag gjorde förra veckan.

 

Håller jag på att tappa det?

3 kommentarer

Lilla Sällskapet

När jag kom tillbaka till redaktionen i fredags efter ett par långa dagar av flyg, tv, radio och feber så möter jag en blodig zombie som sitter på min kontorsplats, äcklig och jävlig för att upplysa mig om lite musik jag inte får missa. Jag har bidler på det hela, han var nasty. Samma person, och samma charmiga look som i denna video. Men tur var väl det!

 

Lilla Sällskapet heter bandet, och jag kan inte sluta lyssna. Svensk musik när den är som allra bäst tycker jag. Här är deras senaste låt Morgonen Efter som går på, om och om och om igen just nu.

5 kommentarer