Dag 30: Ett sista ögonblick.

12804243_1086380194747679_1280204759_n

0 kommentarer

Dag 29: Mina ambitioner.

Mina ambitioner:

– Att ha ett stimulerande och utmanade arbete där jag får nytta av mina erfarenheter och kunskaper. Utveckla mig själv genom till exempel nya erfarenheter och olika former av utbildningar inom mitt område.

– Ha en inkomst som gör det möjligt att upprätthålla den levnadsstandard jag vill uppnå i livet.

– Jag vill göra en insats. Jag vill vara med om att åstadkomma förändring. Jag vill att mina insatser ska betyda något för helheten: för världen.


– Jag vill ge mina framtida barn den möjlighet som jag själv kanske inte insåg att jag hade när jag växte upp.

– Jag hoppas att jag, genom, hela mitt liv, kommer att vilja fortsätta jobba med mig själv och med mina relationer till mina närmaste. Det är min ambition i alla fall. Jag ger inte upp i första taget.

0 kommentarer

Dag 28: Det här saknar jag.

Det här saknar jag:

11179961_926501310735569_4213535087149319426_n

0 kommentarer

Dag 27: Min favoritplats.

Min favoritplats:

rg_806994_m600_136650251(Makedonien)

0 kommentarer

Dag 26 – Mina rädslor.

Mina rädslor: Jag har mer eller mindre en del rädslor, snarare fobier som jag tänkte att jag kunde ta upp och samtidigt förklara vad ordet betyder. För vissa är det oerhört svårt att förstå sig in på en sådan situation när man har detta som en fobi. Detta är något som faktiskt utlöser ångest och panikattacker.

Någonting människor får stå ut med dagligen, och det är tufft att hantera allting i mellan åt. Och ja, jag vet att det finns vissa behandlingar att få om det finns en gräns där man nästintill inte kan överleva i ett samhälle men många som faktiskt har gjort denna behandlingen har sagt att det inte alltid hjälper. Vissa människor säger också att den hjälper för stunden, men att fobierna kommer gradvis tillbaka efter ett par månader.

Oftast är det en KBT = Kognitiv Behandlingsterapi eller en BT = Beteendeterapi som du får delta i. Där du faktiskt får möta dina rädslor och fobier. För många människor är detta ett rent helvete, medan andra har större vilja till att utföra det. Alla är inte tillräckligt mogna för att möta sina rädslor. Framför allt inte bland och-eller vid människor dom inte ens känner sig bekväma eller säkra med.

Här nedanför så listar jag ett par fobier som jag faktiskt har, och hanterar var och varannan dag med. Vissa dagar är tuffare än andra, men så länge jag håller mig borta från dessa fobier så är jag ganska lugn i själen:

1. Automatonofobi.
– Rädslan för människolika figurer, så som vaxdockor eller skyltdockor.
2. Scriptofobi.
– Rädslan för att tala inför publik.
3. Hoplofobi.
– Rädslan för personer som äger pistoler.
4. Iatrofobi.
– Rädslan för läkare.
5. Aerofobi.
– Rädslan för flygning.
6. Akrofobi.
– Rädslan för höjder.
7. Agorafobi.
– Rädslan för torgskräck. Fobi för offentliga platser.
8. Dentofobi.
– Rädslan för tandläkare.
9. Coulrofobi.
– Rädslan för clowner.
10. Kainofobi.
– Rädslan för nya ting. Detta är en situationsångest.
11. Kakorrafiafobi.
– Rädslan för misslyckande.
12. Klaustrofobi.
– Rädslan för slutna utrymmen.
13. Podofobi.
– Rädslan för fötter.

OBSERVERA: Som jag faktiskt har nämnt många gånger förr, både i videos på min kanal men också på mina gamla blogginlägg så har jag en HEL del fobier. Vissa är mycket värre än andra, men livssituationen kan vara svår i vilket fall som helst. Ni måste vara fullkomligt medvetna om att ALLA mina fobier påverkar mig inte på samma sätt som vissa andra gör, som till exempel, coulrobi, automatonofobi eller agorafobi. Och ja, vissa av mina fobier påverkar mig både fysiskt men också psykiskt men jag försöker hantera allting så gott som det går.

Jag jobbar dagligen med mig själv, i alla fall, när det kommer till fobier och försöker ständigt utsätta mig för vissa av mina faror för att nån gång kanske bli av med många av mina fobier. Jag lyckades faktiskt bli av med min tandläkarfobi, men den kom successivt tillbaka efter att jag hastigt fick veta att min tandläkare inte jobbade kvar. Vi hade en väldigt nära relation, och det var tack vare han som jag blev av med den så för mig var det oerhört svårt att förstå att han skulle starta eget. Detta satte igång mina rädslor igen, och ledde till att min ångest och fobi kom tillbaka.

0 kommentarer

Dag 25: En första.

En första: Det beror på vad man menar med ”en första” eftersom det kan vara många olika saker. Den meningen är en aning kluven om man fråga mig, eftersom det inte handlar om något specifikt, så därför lär jag bara välja någonting.

– Min första piercing gjordes när jag var 10 år gammal och det var självklart i näsvingen. Det gjorde inte alls ont. Inte vad jag kan minnas i alla fall, och den gjordes dessutom hemma med en vanlig synål.

b-a-r-b-i-e-g-i-r-l-16_136447138

111 kommentarer

Dag 24: Det här får mig att gråta.

Det här får mig att gråta:


Du är saknad!

0 kommentarer