Valborg i Uppsala

Har ni firat Valborg i Uppsala någon gång? Inte? Då har ni missat något! Uppsala är inte min favoritstad här i världen men på sista april finns det inget ställe jag hellre vill vara på! Folk tycker jag är smått freaky när jag säger att Valborg är min favorithögtid, men det är verkligen en högtid för mig, man firar in våren! Alltså alla är glada och helt plötsligt vänliga under en dag på hela året, och Uppsala vann väl till och med pris för att vara otrevligaste staden förut? Haha

Älskar känslan dagarna innan, man kör på kvalborg om man är riktigt taggad, utgång till Max där alla taggar upp sig för Valborg. Man vaknar upp på Valborg, sliten från kvalborg och undrar varför man lovat att träffa sina vänner så himla tidigt? Man kryper upp och tar sig till frukosten, börjar vakna till och sedan är det dags! Vidare till ekonomikum eller valfri park, Stadsparken när man var yngre. Solen skiner, alla är glada, alkoholen flödar och livet är på topp. Vidare till någon mellanfest eller grillparty där alla oftast somnar, vilket nog är tur. Ut på stan på kvällen eller möjligtvis någon lokalfest, trött som aldrig förr. Vaknar upp dagen efter och inser att det är ett helt år till Valborg och så gråter man en liten tår. Man känner sig lite seg under dagen men inser att det faktiskt bara är att rycka upp sig då det är finalborg om man är riktigt hardcore, utgång igen alltså!

Kommer ihåg min första riktiga Valborg, dvs utan mamma & pappa. Vi hade skola den dagen men vi hade ju hört att man skulle vara i Uppsala även på dagen. Vi gick i 7an och skolka var inget man gjorde på det tiden. Vi fick den briljanta iden att sjukanmäla oss själva. Min tjejkompis fick uppdraget att sjukanmäla oss alla tre, jättesmart tyckte vi, tills skolan började ringa hem till oss för att se hur vi mådde, dom fattade ju helt klart vad vi tänkt. Jag hann ta telefonen innan mina föräldrar och lyckades Med andra ord spela på lögnen, min tjejkompis lyckades också men det gjorde inte Marcus, han åkte minsann dit. Så två små tjejer drog in till staden och hade the times of our lives. Det här hade jag sedan ångest för resten av terminen. Var så sjukt rädd att dom skulle berätta för mina föräldrar att jag varit ”sjuk” denna dag, men jag kom undan :).

Har en massa historier kring denna dag och blir glad när jag tänker på varendaen, men dom får nog stanna där dom är.

Förra året missade jag Valborg då jag var i Alanya, på flygplatsen minns jag till och med, inte okej! I år kommer jag att befinna mig i Sverige som det ser ut just nu.