Vad är det som gör att folk, oberoende kön ,ålder eller etnicitet, så fort dom kör runt på en barnvagn känner sig tvungna att tvärnita i smala passager när dom är ute bland folk? Tycker att så fort man är på stan eller i någon affär så ser man dom. Mammor/Pappor/Morföräldrar eller Farföräldrar som till synes oprovocerat tvärnitar i en dörröppning, smal gång mellan hyllor eller annat utrymme som gör att människorna som går bakom först håller på att gå in i dom och sen inte kan ta sig förbi. Att man ibland måste se till att barnet i vagnen inte får mössan i ögonen, tappar nappen eller råkar ut för andra livsfaror är väl självklart men till 99,9% av gångerna så kan det vänta tills man hunnit ta säg tre steg framåt så att man kan ställa sig lite ur vägen för folk bakom. Nu är det sällan jag har så bråttom att jag inte kan vänta lite men som fenomen är det rätt intressant. Har aldrig sett en pensionär med rollator som blir attacktrött eller någon som skjuter en kundvagn och plötsligt insett att han/hon glömt mjölk göra samma typ av trafikblockerande nödstopp så det har säkert någonting med ”föräldrahormoner” att göra. Någon annan som sett det här fenomenet?
