Asså all skriveri om hur jävla dålig man är som mamma om man lämnar sina barn för tidigt på förskolan, är jag så jäkla trött på. Emelia började vid 1,5 års ålder och Alisia 1 år. Våra barn älskar att vara där. Dom längtar dit och har alltid gjort, ger mig knappt en kram för att dom springer in direkt. Sen när man ska hämta så får man bråka med dom för att dom vill stanna och leka mer. Varför är det ingen som skriver om att även om dom är alla barn så är dom ju också olika individer. Som gillar olika saker och vill olika. Alla barn kanske inte gillar att gå till förskolan lika mycket som mina men hade våra barn bråkat varje gång och total vägrat så hade jag ju självklart försökt att ordna det på något annat sätt. Men att det ska försökas ge dessa föräldrar som har sina barn tidigt och länge på förskolan, dåligt samvete orkar jag inte med längre. Varför lyfter ingen fram hur bra förskolor vi faktist har och vilka fantastiska pedagoger det finns som tar hand om våra barn. Nej men det är tydligen skit om inte barnet är närmare 3 år ?!!?? Hur vi kommer göra med Azalea är ännu oklart. Men sen får man ju faktist ha i åtanke att alla inte klarar det rent ekonomiskt att ha hemma barnen för länge även om dom vill. Jag tänker på de föräldrar som är ensamstående och får dras med det dåliga samvetet för att dom ”vet” att det inte är bra att ha barnen 40tim/veckan och sätta dom där redan vid 1 år. Ähh man gör la det som man känner känns bra och inte lyssnar på vad alla andra säger. Jag kan inte påstå att Emelia har några men efter att ha fått vara på förskolan i stort sätt 40tim/veckan. Och nu när hon inte går på fritids så beklagar hon sig för det älskade hon också.
Som sagt alla barn är olika individer med olika behov glöm inte det!
Fast..du kanske ska fråga dig varför ditt barn trivs så mycket bättre på förskolan än hemma? Om barnet upplever att den får mer kärlek, stöd och uppmärksamhet där så är det klart att barnet föredrar förskolan. Jag tycker dina argument är väldigt skeva…dina barn började ju där i så tidig ålder så det är ju en form av vana. Skulle dom vara hemma oftare skulle dom säkerligen föredra det – och glöm aldrig att det enda barn vill ha är sina föräldrar. Det är de viktigaste personerna i ett barns liv.
Jag är själv förskollärare & jag blir så glad av att läsa det du skriver. Sedan i januari jobbar jag med 3-5 åringar, men året innan det var jag med & startade upp en ny yngre barns avdelning. Hela första terminen bestod av att skola in 1-1,5 åringar & det är den bästa avdelningen jag någonsin varit på. Idag ca 1-1,5 år senare är dessa barn generellt sett trygga, starka, nyfikna, sociala, glada & fantastiska små individer som älskar sin förskola. (Sedan är det självklart vissa variationer). Det jag vill säga med det är att många barn klarar av att börja på förskolan tidigt & gå heltid utan problem. Sedan finns de barn som inte gör det, men dem är få till antalet enligt min erfarenhet.
Va roligt att hör av din erfarenhet som förskolelärare att jag inte är helt ute och cyklar och att mina barn inte är speciellt unika i detta! 😀