Efter jobbet och dom sista artiklarna så la jag benen på ryggen och sprang iväg till Lexingtons visning ute på Djurgården som Micael Bindefeld hade styrt upp perfekt. Jag gick dit tillsammans med den allt för trevliga Angelica. Löjligt att vi övervägde om vi skulle ta ett, alltså ett glas champagne när vi kom? Det slutade med en brakbuffé av småplock, vin och skratt vid kajen.
Vi fick inte riktigt nog utan mötte upp Bella och Hannes, som jag saknat så förbannat. Vi alla pratade i mun på varandra och fick inte nog av att skratta och berätta barnförbjudna historier på Ute och Nobis. Livet!
