Kortade förmodligen ned taxichauffören liv med några år på väg tillbaka till redaktionen från radion – då jag plötsligt skriker och viftas med armarna som en vilding – SKIT, NEJ, STOP! VÄND!
Jag må se förbannat lovande ut till de yttre om jag lägger manken till, men vad som försegår bakom mitt pannben, nej det vet man aldrig. Med lite för många bollar i luften, glömde jag återigen bort vilken dag det var, agendan och att det om några timmar är dags för Hugo Boss. Så, som en jävla lejonhona kastade jag mig ut ur taxin och in i lägenheten för att plocka på mig.
Hur jag gör nu, har jag ingen aning om. Vad fan har jag dragit ned i medicinväskan egentligen?
är det där ett strykjärn? xD
Skopåse. Skopåse!!
🙂
Piet