En kommentar

”du är så jävla gosig och jag vill bara krama dig! har följt dig ända sen starten av din första blogg och du har växt så mycket i mina ögon… du är så öppen, så driven, så jävla full av en massa känslor. du är verkligen unik och jag kan inte sluta läsa dina texter. precis allt berör mig, in a strange kind of way… det är första gången jag kommenterar och det är mest bara för att säga tack. du har hjälpt mig så mycket fast du inte ens vet om det… men det ska du veta om, att du hjälper andra så mycket! så många gånger jag funnit tröst i dina texter om kärlek och fått styrka till att lägga alla mina känslor på någon som förtjänar det. du ger mig perspektiv, men främst av allt bekräftar du mina förhoppningar om att alla killar inte alls är svin! puss på dig! ta hand om dig och stay the way you are – för du är underbar, precis så som du är!”

Idag, när jag är så skör och jävlig efter gårkvällen så blev det här lite mycket. Du är helt fantastisk. Jag kan inte förstå att det är till mig. Jag vill inbilla mig själv att det är baksmällan, men alltså… Nu darrar läppen på ganska duktigt.