Inte bara glitter och glamour…

Förra veckan gjorde jag en intervju för Svensk Damtidning. Frågorna kretsade mycket kring hur jag lever mitt liv som ”varannan-veckas-karriärsmamma”. Några dagar senare kom jag att tänka på innebörden i uttrycket. Hur det egentligen är. Hur mycket som aldrig syns i strålkastarljuset. Det som visas upp handlar mycket om professionella prestationer, eller bildrapporter från glittrande evenemang. Den perfekta bilden som tas, efter att man letat efter den andra skon, sprungit till bussen och tagit en korv på vägen, eftersom matintaget inte blev som det var tänkt.

För nästan fyra år sen, var jag tvungen att lägga om mitt liv helt. Styra om vardagen och inrätta mig efter ett schema som säger att jag bara ska träffa min dotter hälften av hennes liv. Hemsk när man tänker på det. Å andra sidan finns det par som tidsmässigt finns närvarande till 100%, men ändå är frånvarande rent känslomässigt.  Ju längre tiden har gått, desto bättre har jag blivit i att planera min egentid och den samvaro jag har med lillungen varannan vecka.

Varje söndag blir det till att sätta sig och titta på veckan jag har framför mig. Är det jämn, ojämn? Är det utflykter, hur jobbar jag, när ska barnvakt bokas in, hur senat kommer jag hem och framför allt – hur många timmar får jag sova? Just idag står jag med roller i hand och vet att jag måste bli klar med ommålning och makeover av prinsessans rum, som jag ju lovat. För imorgon startar en barnfri racevecka, fylld av sändningar, deadlines, plåtningar och träning. Numera får jag en kick av att lägga tidspussel och se hur ekvationen går ihop den här gången också. Framförhållning är nyckelordet som gör att saker och ting har möjlighet att gå fel. Plan B till Z finns alltid i bakhuvudet.

Jag hoppas att du kommer att ha en strålande kommande påskvecka. Själv ska jag  tillbringa veckans 7 dagar på redaktionen och i tv-rutan. Vinka, så blir jag glad. Det vet du.