Goosfraba… säger jag ganska ofta. Älskar uttrycket från filmen Anger management och har till och med lärt min lillskrutt att ta ett djupt andetag och säga Goosfraba, när morgonstressen gör att hon blir arg när jag ber henne att borsta tänderna.
Det är ett väldigt tempo i mitt liv. Och tvära kast. Ena dagen sitter jag på redaktionen och skriver manus med en huvudbonad på, som jag fyndade på Make Up Stores Pop-up Fashion Store. Lunchfyndet blev en humörshöjare under eftermiddagens hjärntristess.
Dagen efter tar jag med samma lillskrutt för en magnifik halloweenhelg i Värmland, där hästridning och grävmaskinssafari blandas med skytte. Jag blir lika lycklig över tomylsorna efter Magnum och Glock, som kvällens improviserade allsång i halloweenkostym med Gabriel Forss med och Robert Wells. Att se min lilla guldklimp umgås med en härlig samling människor mitt i den höga värmländska luften, är som sockerkicken efter 10 påsar gott och blandat.
24timmar senare är det dags för en ny förvandling. Mysmamman blir till SuperSusanne, efter ett trolleritrick på Intercitys tågtoalett. Collegetröja blir till klänning och high heels i trång och relativt skakig förvandling. Folk stirrar och undrar. Skyndar av tåget, lämnar över lillskelettet till barnvakt, vinkar adjö och kliver in i mingelsfären på Orangeriet. Här skulle jag vilja flytta in, men får nöja mig med att charma mig till numret på bästa bordet inne i den bedövande snygga restaurangen Trattorian. 3 timmar senare är jag hemma och rasar i säng.
Det hade varit ljuvligt med en sovmorgon, men det tänker ju inte skridskopackning och pappaväska på… Lillskrutt ska iväg för en veckas pappa-tid.
Plötsligt står jag med bara ETT liv att ta hand om. Och plötsligt känns det lite tomt. 100% vuxenliv med jobb, akvariestädning och möten ska bockas av. Välkommen du nya vecka.
Goosfraba, säger jag bara…