Det var när Albin Flinkas stod på scenen och sjöng Rikard Wolffs ”det vackraste mötet”, som ljudet av slamrande gafflar och samtal avstannade. Glamouren tog en paus, till förmån för en stund av eftertanke och reflektion över varför vi inbjudna egentligen var här. World Aids Day galan igår kväll, var en glädjande överdos av paljetter och plymer. Att låta allvar och show samsas i samma lokal kan vara en svår uppgift, oavsett om det gäller teman som barn, katastrofer eller sjukdomar. Men här fanns en självklar närvaro av balans, där tydliga profiler skapade en harmoni av kloka ord, blandat med artisteri.
Som Mona Sahlin uttryckte det på scenen, så är det visserligen ett steg framåt att bromsmedicinerna har blivit bättre och bättre, men det är de förebyggande åtgärderna som är det mest centrala. Antalet smittade av HIV och Aids ökar i Sverige, vilket är en attitydfråga som vi alla måste ta tag i.
Jag känner knappt någon som är drabbad av sjukdomen och har som tur var sluppit uppleva att någon nära vän gått bort. Det måste vara otroligt smärtsamt. Nio personer får besked om att de är smittade i Sverige, varje vecka. Det måste vi ändra på.