För en person som väljer rampljuset som yrke, är det underbart att kunna bli trött på sig själv ibland.
Idag har jag exklusive lunchbrejk, pratat oavbrutet i sex timmars tid. Tänker inte säga ett ord till på mycket länge, för jag orkar inte höra mig själv prata. Kommer att ha radiotystnad i…. minst 90 minuter. Lika bra att vara ärlig, jag klarar nog inte längre.
Det blev en tidig morgon med väckning vid 04.50 inför flyget till Göteborg och jobb. Under hela dagen har jag agerat coach i en film med inriktning på ledarskapsutbildning. Istället för en tråkig whiteboard under en utbildningsdag, så dyker jag upp med förmaningar och uppmuntran om hur du som blivande stjärnsäljare ska agera för att komma till toppen. Kul sätt att utveckla området utbildningar.
Det blir en hel del väntan och väldigt spartanskt, när man jobbar mot greenscreen. Och kallt. Vi hittade till slut ett litet element, som jag döpte till Egon. Elementet Egon blev min bäste vän unde den här dagen, men jag fortfarande stelfrusen.
Soffa, film, sällskap och ett varmt bad står på agendan, när planet landar i Stockholm igen.
Och kanske – lite tystnad.