Just nu sitter jag med knut på huvudet, myskläder och helt osminkad. Snickrar på en krönika på 3000 tecken, med deadline alldeles för snart. Det är en del av min tillvaro. Då och då spinger jag ut på grönbete, som den gladaste kon i Bregottfabriken. Definitivt mer fixad så klart. Leendet på röda mattan sitter där av sig självt efter ett tag. Väck mig kl 3 på natten och jag kan avfyra ett väl inarbetat smile. Det finns några fotografer som jag gillar extra mycket. Eero Hannukainen tar alltid närbilder, den här är från Casino Cosmopols 10-års jubileum:
Sen finns det bilder där jag inte alls har varit medveten om att någon har fotat. Vilket blir väldigt ärligt. Och ibland väldigt bra! Tyvärr vet jag inte vem som tog den här:
Tänk vad mycket roliga minnen jag kommer ha att se tillbaka på, när jag sitter där på ålderdomshemmet som gaggande 80-åring. Med en limoncello i handen och förhoppningsvis en stilig gubbe vid min sida. ”Håhåjaja, kommer du ihåg fenomenet egopic?” kommer jag nog att säga…
åh, tack 🙂
Den nedersta bilden är ju helt underbar! Kram!