Det finns en första gång för allt. Som att åka utför, eller se en fotbollsmatch live. Jag skaffade mig både nya bundsförvanter och fiender bland mina vänner, efter att fotot med mig i AIK-halsduk dök upp på Instagram. Men det hela är ändå rätt så oskyldigt – att en sportnovis äntrar en fotbollsarena för första gången i sitt liv som 40-åring är ju nästan lite sött?
Jag blev mållös av det stora intrycket och hejarklackens outtröttliga kanon. Matchen blev också mållös, vilket gjorde mig enormt besviken. Inte för att jag engagerar mig så enormt i själva spelet (även om jag i min enkla analys, tyckte att AIK släppte alldeles för många chanser) utan mer för att jag gärna hade velat höra det öronbedövande jublet, där och då.
Kommer jag gå på fler matcher? Det är nog upp till min mycket mer fotbollsintresserade dotter. Dit hon går, går jag.