När nöjesfälten slår upp sina sockervaddskletiga dörrar, så vet man. Det är vår. Jag tycker om både Liseberg och Gröna Lund. Framför allt är det poppis hos småttingarna. Däremot vet jag inte om jag gillar den här underliga reklamen, som Göteborg stoltserar med i år.
Grekland har reagerat, vilket känns lite löjligt. Jag tänker mer på barnen. Att utgå från att alla familjer överhuvudtaget kan åka utomlands, känns lite ”von oben”. Det är dyrt för vilken ensamstående reseplånbok som helst. Sen kan jag undra vilka föräldrar som frivilligt tar med sig barnen i juli, när det är som varmast. Det kan bli direkt plågsamt för småfolk. Att utgå från att barnen skulle se en vistelse som den enda vägen till äkta semesterlycka är också förmätet. Ett fullproppat nöjesfält kan vara lika kaotiskt och hemskt, som en turisttät strand på vilket destination som helst.
Reklamen påminner mig lite om bebisen som sitter i gungan och ser en skylt från Mcdonalds, kommer du ihåg den här?:
Lyckan skulle alltså sitta i att komma till McDonalds? Ja, den där bebisen verkade ju ändå inte ha någon förälder som brydde sig om att umgås…Semester eller leksaker i matkartonger – det är lite samma tanke. Jag inbillar mig att småttingarna kan ha det rätt så mysigt på en enkel picknickfilt en svensk sommardag, bara en vuxen med ett stort hjärta finns där. Har du möjlighet att åka utomlands, kan det också vara ett enormt äventyr. Att upptäcka världen får oss att växa. Hur du än gör i sommar med din familj – se till att inte aktivera ihjäl er. Att bara vara tillsammans, kan vara guld värt i all sin enkelhet.