Den amerikanske komikern och samhällskritikern Bill Maher, har alltid använt satir som ett knep att nå fram. Det här är en människa som säger vad han tycker och tänker, oavsett vad mottagaren kanske tycker. Men i den här intervjun, tycker jag mig se någonting mycket mer obehagligt som kryper fram mellan raderna:
Från att verka genuint intresserad av frågeställningen kring ondska, övergår han till att inte ens vara intresserad av expertens kunskap. Han avfärdar den som att denna har fel helt enkelt. Utan att ens reflektera några sekunder över det som sägs. Att förhärliga kristendomen och beskylla en utvald grupp religiösa utövare, tyder inte bara på ett nonchalant sätt, det tyder också på direkt okunskap. Att debattera på ett vuxet sätt, betyder i min värld, att ta emot motståndarens argument, suga lite på karamellen och sedan försöka nå personen med sina egna tankegångar. I den här intervjun, skulle Bill Maher inte ens ha behövt ha personen närvarande, eftersom han sågar argumenten vid fotknölarna redan innan en konstruktiv diskussion har startat. Resultatet blev bara obehagliga tankegångar med rasistiska undertoner.
Ett klipp som det här är viktigt att se, som en påminnelse om hur stort ansvar vi alla har i våra tankegångar. Du, jag, vi och ”dom”.
Kommentarer är stängda.