Det är så här Indiana Jones måste ha känt sig när han kom fram till skattkammaren Al-Kahzneh. Efter strapatserna i vindlande gångar, tunnlar, trånga passager och ökensand, river törsten i strupen och guldet reflekterar i ögonen som i en hallucination…
Okej då. På riktigt var det bara var 5 trappsteg ner till den vita entrédörren. Och ateljén ligger på en respektable adress i Stockholm och inte ute i öknen. Plus att jag nyss både hade ätit och druckit. Men när Peter Englund öppnade dörren till House of Dogs, var det ändå som att kliva in i en skattkammare. Med en nitisk ordning (förutom extratelefonen som han aldrig hittar) bland paljetter, smycken och kläder, är det bara att blunda och önska sig något i hästväg. De har väl till och med ett stylat hästhuvud skulle jag tro.
Min dotter får ögon stora som tefat, när jag nonchalant slänger ur mig att vi ska hälsa på Peter. -”Va, DEN Peter? SuperPeter?” utropar hon och låtsassvimmar på golvet. För henne är han nämligen numera hjälten som räddar barnen från kläddöden. I programmet Superdräkten, rycker han ut och skapar fashion av sopsäckar, vhs-kasetter eller bordsdukar. Inget material är omöjligt att skapa någonting av. Eller finns det något hopplöst projekt? ”Med fantasi är inget omöjligt. Kokosnötter kan bli skor och värmeljus kan bli dekorationer om man släpper det traditionella tänket” säger Peter, medan han ta fram strasshalsband och örhängen från en monter. Dottern jublar i bakgrunden.
Jag studerar Peter medan han stylar lilltrollet till något som liknar en östermalmsdam. Å ena sidan är han barnens hjälte, å andra sidan är han stjärna i Diamond Dogs och så gör han kläder till Sveriges artister. Går det verkligen att kombinera? Han ler åt min fråga. ”Det är SUPER-enkelt, skulle jag vilja säga. SuperPeter kör sitt eget tåg, samtidigt som Peter tutar på med Diamond Dogs. Det ena supportar dessutom det andra.”

Efter att jag lite avundsjukt har sett mitt lilla troll springa hit och dit med olika outfits, testa, skratta och njuta bland alla möjliga och omöjliga kombinationer i den enorma garderoben, vill jag sätta mig själv i centrum.
”Du Peter”, säger jag och tar nästan lite blygt fram en bild på min mobil, från Hitchocks film ”I sista minuten”. Nu är det dags att avslöja min dröm om att få sy upp skådespelerskan Eva Marie Saints löjligt snygga klänning från en av scenerna i filmen. ”Men det där fixar vi, inga problem” säger Peter och blinkar.

Det borde jag väl har förstått. I House of Dogs ateljé är det mesta möjligt. Särskilt när SuperPeter är i farten.

