Det sägs att hösten är en perfekt tid för nya vanor. Efter sommarens mentala tupplur, är det dags att riva fram den nya säsongen ur garderoben. Välviljan inför någonting nytt och okänt, kanske är extra samarbetsvillig under hösten? Jag står inför en förändring. Som jag inte själv valt, men som jag kanske trots allt behövde. Jag fick min förändring under en månad när mörkret överfaller dig under större delen av dygnet och vintersjalen inte riktigt kan stänga ute den lömska kylan. Jag fick den, precis efter en större hjärtesorg och jag är tvungen att hantera den innan jag riktigt hunnit hämta andan. Det är en hänsynslös spark där bak.
Det kanske inte är så fel ändå. Coachgurun Anthony Robbins har klokt konstaterat att ”om du gör det du alltid har gjort, får du de resultat du alltid har fått.” De flesta oväntade eller påtvingade förändringar kliar som en ylletröja i början. Det handlar om att våga möta frågorna, tvivlet och oron. När vi tittar tillbaka i tillvarons backspegel, ser vi vad som har fått oss att växa som människor.
För mig är det snart dags att göra någonting nytt och okänt. Det är läskigt, men mitt mantra får bli att blunda för hinder och istället se möjligheterna…