Idag är början på resten av ditt liv. Det är väl så man brukar säga va?
Och det spelar ju ingen roll i vilken månad på året vi är.
Läste bakgrunden till Nyårsdagen, på historiebloggen på SVD, vilket var lite intressant.
För vi skulle lika gärna kunna lova varandra mer tid, mindre jobb, sluta röka, börja träna den 25 december, den 25 mars eller 1 september. Eller till och med påsken. Mycket har förstås med killen som gick på vatten att göra, men till slut så gjorde man slag i saken här i Sverige och bestämde att första januari skulle bli den officiella Nyårsdagen.
Men som sagt. Livsavgörande händelser inträffar ju hela tiden. Det är ingenting som ber om lov. Till det behövs inga raketer.
Jag vaknade upp en tisdagsmorgon för några år sen och insåg att jag behövde förändra min livssituation.
De vänner som idag befinner sig i en liknande situation, väntar alltså på en ’tisdagsmorgon’, då kronan trillar ner i rätt fack och det går upp ett klart och tydligt ljus. Vissa kanske behöver ljuset som en startmotor för att hitta motivationen och viljan att förändra saker. Andra kanske väntar på midsommaraftonens förföriska svenska natt (om det inte regnar alltså) för att inse vad de har och vad de vill göra av det.
Det roligaste med det nya året är att få flytta in i en ny kalender med orörda sidor, men annars tycker jag vi kan skrota nyårsnatten som en legal ursäkt för nystart.
För mig finns det inga fyrkanter och hörn i livet, det är istället som cirklar, vågor och bågar som går in i varandra för att harmonisera.
Och vem vet – din tisdagsmorgon kanske inträffar imorgon?