När Sara var 15 år gammal, träffade hon till en betydligt äldre man. De gifte sig. Saras uppgift var nu att ge mannen barn. Många barn. Men när hon inte lyckades bli gravid, blev inte bara hennes man vred. Hela familjen blev jättearg. Nästan lika arga som matadorerna i Ferdinandfilmen. Så de låste in Sara och slog henne. Drog ut hennes fingernaglar och brände henne. Ibland gav de henne elektriska elchocker under fötterna också.
Om du har läst fram till hit, borde du ha fått ett lätt illamående i magen. Och eftersom du nu antagligen börjar känna empati för Sara, så byter vi namn på henne. Hon heter egentligen Sahar och bor i långtbortistan. Så långt att vi inte läste om hennes öde för ett år sen i svenska tidningar. Inga förstasidor här inte. Berättelsen verkade sluta någorlunda lyckligt ändå. Styvmamman, styvpappan, styvsystern och styvbrodern som hade plågat henne under flera månader, fick sina straff. Sahar kunde andas ut, även om hon tyckte att de nog skulle ha lite strängare straff än 10 års fängelse.
Ett år har alltså gått. Och idag är tre av förövarna fria. Rätten tyckte ändå att det inte fanns tillräckliga bevis för att det verkligen hade pågått tortyr inom barnäktenskapet. Dessutom har myndigheterna lagt fram ett förslag om att det ska bli förbjudet att vittna mot förövare inom släkten. Alltså även styvföräldrar och syskon.
Utvecklingen för kvinnors rättigheter i Afghanistan gör enorma krumbukter just nu. Ena dagen är det nästa så att man tror på rättvisa och respekt i någon mån. Sen kommer bakslaget med enorm kraft.
Jag vill inte att du sätter kaffet i halsen, där du kanske sitter barfota i gräset vid sommarstället och bara njuter. Jag vill inte förstöra en molnfri himmel som målar fräknar på din näsa. Jag vill inte förstöra den romantiska picknicken vid havet. Men ibland är det svårt att värja sig för det som sker någonstans, långt borta.
Liknande saker som Sahur blivit utsatt för, händer varje dag, någonstans. Det är så att man sätter kaffet i halsen. Verklighetens monster tränger sig på även under semestern. Utan att knacka.
Kommentarer är stängda.