Ena veckan vill hon bli delfinskötare. Sen går det över till caféägare. (Bra tänkt där förresten, att basa över ett café istället för att jobba på golvet.) Att höra vad våra barn vill bli, är alltid lika intressant. Och lagom när jag vant mig vid tanken att hon ska sälja macarons som levebröd, blir det något helt annat.
Vad vet jag, hon kanske utbildar sig till aktuarie.
Aktuarie? Vad fasiken är det? Nej, det visste inte jag heller innan jag läste artikeln på dagens media som handlar om de 10 mest missförstådda yrkena. Att radioproducent och mjukvaruutvecklare finns med förvånar mig, men det kanske har med mitt eget yrke att göra. Annat är det med pipmakare, hortonom och oceanograf. Tänk dig ditt barn som kommer hem och förkunnar att mätning av saltvatten, vågmätning och insamling av isdata är livets kall. Ja, varför inte?
En av de lite mer annorlunda jobb jag själv har haft, är operasufflös. Jag satt i en liten lucka och assisterade operasolister på scen om de skulle tappa bort sig i partituret. Enda skillnaden från de gamla traditionerna, var att jag satt med headset lite nedanför scenen.
Från början var det utstakat att jag skulle bli världsberömd pianist, men jag blev istället en trogen medarbetare i mediafabriken. Livet är förunderligt, precis som våra yrkesval. Och barnen då? Ja, de gör nog som de själva vill. Oavsett vad mamma eller pappa säger.
Tack! Ja, jag skrev för tidningen Sportguiden under ett års tid.
Klokt inlägg 🙂 Random fråga, men har du skrivit texter även om inom träning och hälsa för någon tidning eller dylikt?