Det är i lek och rollspel som vi vuxna får höra småfolkets sanningar.
Om hur vi är, om vi är arga, kära eller helt enkelt bara vuxna. Det kan handla om en enorm lycka över att separerade mamma och pappa har tillbringat en kvart i samma rum, till att ”nya killen” vill bära lillprinsessan till soffan med täcke och erbjuda smörgås, påklädning och obegränsad lek.
Det är genom småfolket som vi får veta vad vi egentligen utstrålar genom vårt kroppsspråk. Trots att vi försöker säga något annat.
Genom små ögon får vi se det stora perspektivet.
Genom lek, kan vi se allvaret.
I det lilla, ser vi det stora.
Och jag tackar dom för det.