Nu är kriget igång. Jag mobiliserar alla krafter, tränar upp reaktionsförmågan och filar på min mordiska instinkt. För den finns där. Jag pratar inte om lusten att dissekera smådjur och låta stackars skalbaggar ligga på rygg medan jag hånfullt skrattar när jag går förbi, nej det här handlar om ett allvarligt hot. Det är VI mot DOM. Just nu finns det ingenting som heter ”alla lika”. Här ska utrotas, dödas, krossas och njutas ihjäl. Jag är beredd.
Mitt nuvarande ansiktsuttryck som mest liknar galne Jack i The Shining, ska inte förväxlas med mitt verklig intresse för jakt.Det mordiska rus jag upptas av just nu, handlar om helt andra saker. Det är en kamp där svaret bara är ett: JAG står som segrare när jag lyckats med mitt uppdrag.
Det gäller att vara tyst, smidig och väldigt snabb. Inga hastiga rörelser, det handlar mer om att smyga sig på och överraska de förhatliga illbattingarna. Jag ska ta dem på bar gärning, när jag ser vad som håller på att hända. Det är då jag ger dem en plågsam död, först tolkat som ett behagligt rus, men som sen visar sig vara floden mot ond, bråd död. Det fina är att jag inte är ensam om min nyvakna lust för att släcka liv. Varje år står vi alla sida vid sida, med samma mål. Varje år, kommer larmrapporter och varje år vid denna tid står vi enade. DE ska dö – annars förvandlas tillvaron till Armageddon.
Metoderna är flera och lämpar sig för olika situationer. Den utrustning du behöver, är inga krångligheter som ska beställas på internet. De skapar inget ovälkommet intresse från myndigheterna och du kan operera i all tysthet. För att lyckas, så behöver du bara följa mina råd: Ta fram rödvin, diskmedel, vatten och glasputs.
Observera att glasputs, endast ska användas när det är nödläge. När dina fiender överraskar dig på morgonen, när du glömt att förbereda dig och varit slarvig, då är det tillåtet med glasputsens fräna syra. När plågoandarna stiger mot skyn i klunga, som en objuden gäst-mobb som bara tar och sen drar, tar du några puffar med glasputs mitt i mängden. De segnar ner omtöcknade och plågade. Mycket effektivt.
Som allt annat, är planering och logistik nyckeln till det perfekta anfallet. Det jag vill se, är när de äckliga tegelröda ögonen blinkar i förlamningens ögonblick och paniskt kippar efter andan. Sen slutar de att röra sig och kampen är över. Då hörs mitt ondskefulla skratt över vidderna, som en djungeltrumma till övriga krigare. Lugnt och stilla lämnar jag över stafettpinnen till näste man, barn eller kvinna.
Som en trojansk häst, erbjuder jag mina fiender en njutbar cocktail av rödvin, (eller vinäger) vatten och lite diskmedel på toppen. Rasen, som kallas Drosophila melanogaster dras först till sötman och inser försent att diskmedlet drar dem ner mot dödens skärseld. Jag kan lugna dig med att mitt mordiska tillstånd kommer att lägga sig på en mer harmonisk nivå, så fort jag märker att mitt hem är fritt från parasiterna som plågar min tillvaro.
Om några veckor återgår jag återigen till att vara en kärleksfull och empatisk människa, som aldrig skulle kunna drömma om att döda den minsta lilla oskyldiga varelsen som förirrat sig in i människans hårda värld. Då kommer jag att dra en lättnadens suck över den fridfulla känslan som åter bosätter sig i mitt hjärta. För då är kriget vunnet. Kampen mot bananflugorna är över…