Fredag kväll – på jobbet

2 sekunder kvar, snart lyser sändningslampan och jag börjar att prata. Så här är vi vana att se Delastacia i rutan:

Allt är live, allt är egenförfattat  och allt kan hända. För några veckor sedan, skapade teknikstrul, ett 4 minuter långt och trevligt (men ofrivilligt) hallå, där jag försökte hålla er gott sällskap tills allt behagade fungera igen.

Arbetspass ikväll igen – ofta kommer jag i högklackat och byter till ballerina. Det är ett springande fram och tillbaka under hela passet. Boyfriendjeansen är också på – men det är ju ingenting som tittarna får se…

Mitt skrivbord är alltid en salig röra. På några minuter ser det ut som om jag bott här i flera dagar. Kreativiteten flödar och koffeinet likaså…

 

Så – en kort titt i spegeln för att dutta på blank panna. 4 minuter kvar, dags för genomgång av manus. I de flesta fall improviserar jag lite här och där, för att värna om den ärliga kommunikationen. Jag vill prata med tittarna, inte tala till.

upp till 1,6 miljoner tittare är inget ovanligt under högsäsong. Medan vissa är rädda att tala inför folk, så är det både mitt levebröd och passion. Oavsett om det är i skrift eller bild.

Nu måste jag in – vi ses!