Kvällen/natten i går slutade som väntat med oerhört tunga och även grymt djupa samtal. Efter en flaska flådigt rött så kan det lätt bli, och för att inte glömma så blir man mycket dåsig av den finska äckliga köttbiten. Nej fyfan, aldrig mer finskkött. Det var bara en vildchansning som gick åt helvete!
Men som sagt, efter rödvinet och en riktigt tung rasrulle mellan svarta och vita så kn…..e vi som dvärjkaniner vilket var enormt. Jag fyfan i djävulens helvete!
Jag lovar, det var INTE gott oavsett hur jävla gott det ser ut att vara!
Den första, Kaninungen!
Farbror kanin, HAHA!
/Diabetesmannen