Jag har nu levt med sjukdomen i lite mer än 8 år, Jag börjar lessna nå fruktansvärt. Det är ett stort jävla handikapp, inget annat går att säga tycker jag. Och ni som tycker att jag är en trotsig 5 åring som inte kan acceptera diabetes?! Ni behöver verkligen inte läsa min blogg, verkligen inte! För den som säger att diabetes är något annat än jobbigt, hemskt och förjävligt har stora problem! I allafall ni som själva har diabetes och vet hur det funkar??! Ledsen om jag brusar upp, men i bland så vet jag inte vad jag ska ta mig till!? Blir så otroligt arg och ledsen som därmed leder till deprissioner.
Jag säger liksom bara sanningen om sjukdomen, för visst är det väll dumt att säga såhär – Nej men jag mår kanonbra, allt funkar perfekt. Det är inga som helst problem!?
Hur ska andra människor/forskare/läkare förstå då? Det går inte, det är fullständigt omöjligt om man själv inte lever med sjukdomen. Var ärlig, var öppna om eran sjukdom?! Det är ingen fara. Mår du skit? Säg det. Dina nära & kära bryr sig om dig, jag lovar.
Jo men visst, det finns värre saker i livet än diabetes?! Men snälla, i bland måste man tänka på sig själv. Fö visst vill ni väll må bra och kunna göra vad ni vill!? Jo men det är klart ni vill!
Börjar ledsna, tyvärr så går det inte. Nu tar vi nya tag, igen igen igen!
Våga vara ledsen!
Och våga vara glad!
Så vad tycker ni? vad säger ni? vill ni diabetesmän/diabeteskvinnor ses och prata? Intresserade? Maila mig – [email protected]
/Diabetesmannen
Finns inget som gör mig mer förbannad än oförstående människor. Klart det finns ”värre” saker, men att ha diabetes är lite som ett fängelse – man blir ju fan aldrig fri. Och antingen är det människor som säger ”var glad att det inte är värre” eller såna som undrar om man verkligen får äta det där eller göra på ett visst sätt…
Klart att du får vara förbannad, det är jag ofta och jag blir ännu mer förbannad när en del säger åt mig att det blir lättare om jag accepterar att jag är sjuk. Vad blir lättare egentligen? Man blir ju inte mer frisk? (Plus att det är din jäkla blogg som du gör vad sjutton du vill med! ;D)
Du har en sån jävla stark personlighet!!! Tack för du finns.
Har också haft diabetes i 8 år, är 16 år.Det är verkligen en jävla skitsjukdom, och jag förstår inte människor som säger att man ska ”acceptera” sjukdomen! Visst, man vet att man är sjuk och att det kommer bli värre och att man kommer leva på den här balansgången hela livet, men man kan ju för fan inte acceptera det?! Man kommer ju inte ge upp och tänka att ”detta är mitt liv”, sjukdomen är ju inte jag, en del av mig, den är bara en jävla liten parasit som har sugit sig fast i ens kropp, men den är ju inte jag, man HAR diabetes, man ÄR inte diabetes, bara för att den är kronisk.
Asså du har så himla rätt och ja intresserar mig verkligen om vad du skriver, har också diabetes sen 5 år och ja för mig har de varit ett himla farande, när de går bra så ja då är de ju chill, dock tog jag ut all ilska/sorg ett år som nog blev de värsta året i mitt liv. Men dock nu efter diabetesläger (är lite yngre än du) så har jag lärt känna så underbara personer som förstår en så det måste jag säga är en positiv sak med de;) Fortsätt vara så stark och älskar din blogg!
Jag håller med om d som Therese däruppe sa, och jag har haft diabetes i 15 år, fick det när jag var 1,5 år så jag borde ju vara van, right? Nej, att som vissa läkare/forskare o sånt säger om att diabetiker kan leva som ”vanliga” människor tack vare den bra medicinen vi har, d är bara skitsnack! Eller så är det bara jag som känner så och möts av nya problem varje dag, kan ju vara så också..
Älskar din blogg! (: