I bland blir jag bara så ledsen, helt plötsligt. Jag blir tokig, lättirriterad på att datasladden inte räcker till sängen, jag kastar min diabetesprylar i väggen. Samtidigt lämnar jag några tårar efter mig.
Allt på grund av ett högt blodsocker, vad är det för jävla sjukdom jag bär på? Djävulens helvete eller? Men vad gör vi med diabetes? Inte ett skit, vi låter oss själva må dåligt. Vafa, nu äör det dags att vi med diabetes gör något för sjukdomen! Vad vet jag inte? Men något kan vi göra för att underlätta så mkt som möjligt!
För inte fan tänker jag brottas med diabetes hela mitt liv… Det finns inte.
Tog denna bild i dag, visst fan stämmer den bra in på diabetes?
/Diabetesmannen
Haha du gjorde ju bara så min dag <3 Sä jävla sant!
jag är sur. verkligen sur. du anar nog inte hur sur. och trött och för att inte nämna hur törstig jag är. eller, jo, du gör nog faktiskt det. vi har ju trots allt båda två diabetes. jävla jävla jävla diabetes.
jag är 16 år och fick diabetes när jag var 10 månader gammal. rockigt liv, huh? not. och den värsta kommentaren, som jag stöter på allt för ofta ”du är ju van”. vadå van? van vid att bli irriterad för allt bara sådär, van vid att vissa timmar på dygnet går åt till att vara ledsen och sur, van vid att fälla några tårar utan någon större anledning? VADÅ VAN? är det något jag är van vid, är det isåfall att låtsas må bra och vara glad och utstråla när jag har ett sjuhelvete inom mig. FYFAN FÖR DIABETES OCH ATT DET ÄR NORMALT ATT LEVA MED DET. jag lever långt ifrån normalt.
sen att komma till sjukhuset (besöker helvetet 1 gång i månaden) och dom säger att jag måste börja skärpa mig nu. ger lite tips som inte alls passar min livsstil, bravo sjukhuset. MEN SAKEN ÄR ATT JAG FÖRSÖKER. MEN JAG VILL INTE ÄGNA HELA MITT LIV ÅT ATT TÄNKA ”JAG HAR DIABETES” JAG FÅR INTE ÄTA.. JAG FÅR INTE GÖRA.. JAG FÅR INTE.. no shit sherlock. don’t gonna happend. jag vill leva och ha roligt, jag vill vara ung, jag vill vara NORMAL. jag vill…
första gången jag läste din blogg och allt du skrev stämde överens så bra med mina egna tankar. behövde skriva av mig och kände att detta var en lämplig plats.. mer eller mindre.. inte för att lägga någon tyngd på dig eller så.. behövde bara…skriva.
världens största kram.
Bella.
så sant, så sant… fyller 17 år i april, och har haft diabetes sen jag va 2,5. minns knappt något annat liv än livet med diabetes. det är ju en stor utveckling man varit med om, men det enda man hoppas på är ju att bli av med det. eller att de hittar något sätt att få en att leva ett ”normalt” liv utan alla dessa jävla humörsvängningar.
sen tycker jag verkligen att allmänheten borde informeras mer om sjukdomen. får ofta höra (än) folk som säer ”amen vaddå du kan ju inte äta socker!?” ”du tål ju inte socker”. folk har en rätt så skev bild av diabetes, tyvärr. många bandar ihop typ1 & typ2 också, eller de vet väl inte att de finns två sorter, så de tar för givet att man druckit cola halva livet och sen fått diabetes av den anledningen. skevt var ordet. . . hur som helst, tillsammans tror jag på oss. vi vresiga & sockerallergiska diabetiker 😉 haha…!