Tjabba! Jag är helt enkelt tvungen att dra upp det även fast jag tycker det är jobbigt.
Som dom flesta vet så hatar jag sjukhus, det är obehagligt tycker jag. Sjukhus är liksom inget bra om man inte föder barn. Min sjukhusskräck har jag inte orsaktat, det har inte med min diabetes att göra. Det har med min lillasyster att göra, för ungefär 5 år sedan var jag otroligt nära på att förlora henne. Hon drabbades av pulsåderbrock. Kortfattat: Hjärnblödning som absolut inte ska drabba en 12 årig tjej. Den första hjärnblödningen lagade dom helt korrekt och inget annat hände. Hon var som vanligt.
2 dagar innan hon skulle skrivas ut hör min far ett duns inne från toaletten på sjukhusrummet. Det är min syster som har svimmat av och drabbats av en ännu större hjärnblödning. Hon åker genast upp för operation. Även denna gång går operationen bra. Men så, en natt när min bror och min far sover över med henne händer något. Min syster får helt plötsligt för högt tryck i hjärnan och läkarna på plats vet inte vad dom ska göra? Dom ringer in en jourläkare, Han bestämmer sig för att ta bort skallbenet för att minska trycket. Hade det inte hjälpt hade jag haft en lillasyster mindre i dag! Efter denna operation låg min syster i koma i cirka 2 mån. Värsta som hänt i mitt liv.
Att se sin egna mamma falla ner på knä framför sjukhussängen skrikgråtande där min syster ligger helt okontaktbar. Det gjorde ont i mitt hjärta! Jag blev helt knäckt.
Anledningen till att jag skriver detta är för att min syster imorse gjorde en mindre operation. En operation för att kolla till hennes kärl i huvudet. Så allt står bra till liksom. En mycket bra grej, men visst. Jag var livrädd tills jag för 2 timmar sedan fick ett sms av far – Klart, vi är på uppvak!
Hennes nuvarande hälsa : Till en början satt hon i rullstol, eftersom hon har svårt att gå med vänsterbenet, blodet går inte ut som det ska.. Nu hatar hon rullstolen och tränar för att verkligen kunna gå ordentligt! Och hennes närminne är sämre
I dag är min syster 18 år.
Älskar dig sis!
/Diabetesmannen
Usch, vet känslan av att ha ett syskon i en sjukhussäng och inte riktigt veta vad som händer. Hoppas operationen gick bra iallafall.
Skönt att allt gick bra idag! Vilken oerhört jobbig situation, förstår att sjukhus skrämmer och river upp minnen! Håller tummarna för att din syster blir helt återställd!
Känns som en påhittad historia. Har du ens en Syrra? Sluta ljug så jävligt!