Jag försökte verkligen hitta inspirationen. Men nej, jag lyckades inte nå vidare. Utan jag vände och gick raka vägen hem. Jag började omedelbart att tycka synd om mig själv, usch min sjukdom förstör mitt liv. Jag är arg hela tiden och det brister helt totalt i min skalle. Allvarligt, min dag är förstörd på grund av att mitt blodsocker ligger såååååå jävla för högt. Det tär pzykist och fysiskt.
Jaja, jag vet. Det är bara jag själv som kan göra något åt det här. Men inte fan är det jag som har bestämt att jag ska ha den här otroligt dryga jävla sjukdomen.
I bland blir jag så less!!!
Tanken var ju som sagt att springa ett par kilometer i naturen/skogen. Jag ville höra fågelkvitter, andas friskt och förmodligen bli rädd om det dyker upp rådjur eller en stor, fet älg. Men ne-ej. Inte i dag. Det brast!
Videblogg : Diabetesmannen 2010, om jag bara kunde få tillbaka den där grymma inspirationen!
Mitt blodsocker just nu : 12,3
/Diabetesmannen