Att vara utan…

Att vara utan teststickor, det är det värsta som finns. Jag har 4 stickor kvar och det ska räcka tills i morgon vid 14-tiden. Och ja, lycka till diabetesmannen. Lycka till. Jag är beroende av mina teststickor, så är det bara.

Visst, man kan gå på känsla. Men i bland så känner jag inte skillnad på om jag ligger på 10 eller 20.

Varför kan man inte bara få utskrivet i ett år framåt? Då slipper man ringa eller besöka sjukhuset hela tiden. 

 

/Diabetesmannen

6 svar på ”Att vara utan…”

  1. Usch ja! så störigt! Har man få nålar kan man i värsta fall dubbelanvända men stickorna funkar ju bara en gång! Och bara för att man inte kan vill man ta blodsockret hela tiden.. Hoppas du får till det!

  2. I am interested in knowing of how long you have had diabetes. I have had it for 5 years. Type 1.

  3. ?
    Jag får alltid recept för ett år i taget, fyra uttag, med så mycket ”leksaker” att jag utan problem klarar mig ett år. Nu senast dröjde diabetessysterbesöket, så receptet gick ut, då ringde jag och en annan syrra skrev ett recept som hon erbjöd att skicka hem. Sen blev det att jag hämtade det, för jag var ändå i krokarna den dagen. Jag går till Helsingborgs Lasarett.

Kommentarer är stängda.