Elin –
Kan du inte berätta lite om när du blev insjuknad i diabetes? Varför sökte du sjukvård? och vad sa läkarna till dig i början när du låg inne på sjukhuset?
För jag kom ihåg att för mig så sa läkarna att ”detta är inget farligt, det finns värre saker och det kommer vara ganska lätt” och det var den största lögnen jag hört i mitt 17 åriga liv.
Diabetesmannen – Under en månads tid var jag djupt deprimerad, jag drack 2-3 liter vatten om dagen, jag var ständigt torr i halsen och jag kissade enormt mycket på nätterna. (Klassiska symton för diabetes.) Men det visste jag inte då såklart. Men till slut så tvingade mamma och pappa mig att söka vård. Och ja, det var diabetes. Mitt blodsocker låg på 27,7.
Jag råkade tyvärr ut för samma sak som dig Elin. Jag frågade hur länge jag skulle få stanna på sjukhuset. Dom sade 3-4 dagar, sen får du åka hem.
Jag tänkte – Äh, det är väll inte så farligt.
Tyvärr blev det ett rent helvete. Jag fick stanna på sjukhuset i 3 veckor. Och jag kan väll erkänna att jag var en riktigt dryg patient. Jag pratade inte på en vecka, jag skällde ut var och varannan sjuksköterska som egentligen bara ville hjälpa mig.
Usch, det var verkligen en tuff tid för mig.
Btw. Jag fick ett mail i går, av en diabetes organisation. Shit vad omogna ni är som skvallrar om vad jag skriver i min blogg.
Avundsjuka diabetiker? Bara för att jag driver nordens framgångsrikaste diabetesblogg!
/Diabetesmannen