Nuets och framtidens stadskärna
Stadkärnan gror sig starkare ju mer människorna förblir sociala i denna nya epok, i nuet och framtidens människovärldar.
Dessto mer social människan blir och förblir dessto svårare blir det för individualisten att erövra sig själv när allting ligger uppradat för människan och det enda i människans tankegångar förblir stelhet och allsidigt tänkande och människans egensinniga(egensinna) individuella intellekt långsamt tvinnar och förmultnar bort, till glädje för massan av sociala varelser som bara ser som det skall se ut för att glädja massan utan att ens riktigt veta varför eller därtill aldrig finna vägen att förändra i alla dessa lönlösa försök.
Idagen och framtiden finner människan styrkan i att förbli rädd och inställsam för att inte gå under i skammen över sitt egna intellektuella intellekt som vill frigöra sig, när andra agerar otrevliga penalister.
Att aldrig få lov att förbättra leder till undergång för individen, men samhället ser inte medlidandet i detta beteende utan hurrar iväg sig in i en ibland sämre framtid och hoppas istället att ordna en bättre stadskärna av omänskliga ideal som ett fåtal lyckas styra över i den sociala massan, för fortsatt omänskligt lidande.
Stadskärnan ser hellre på vad du är för en person, istället för att se vad nytta du vill uträtta, om du inte kan krypa dig fram i dess redan uppfixade stela tankevärld. Ofullbordad kärleksfull mänsklig intelligens är då och så förunnat till de som anpassar sig bäst och inte sämst till framtidens stadskärneideal, utan att aldrig det individuella intellektet får segra över stadskärneidealet.
Ordna dig till vårat samhälle så njuter du aldrig mera om det inte så var ordnat och därtill bestämt, individen blir det starka endast i dina drömmar, om du får tillåtelse att drömma, då du inte måste känna det mörka inplanterade mörkret i dina mänskliga drömmar.
I nuet finns jag och endast jag, då jag inte vill älska mer än mig själv i alla dess variationsmöjligheter som endast baseras på mig själv och kärlekskraften som vill sprida sig iväg i livlighetsglädjen sannaste mungipor och leendets sötaste glädjetårar, i mitt egna individuella inre som förhoppningsvis får komma ut i ljuset i mina kärlekskapanden i den nya variationsrika stadskärnekärleken.
*PUSSISS*