Nu tänkte jag publicera iväg er två dikter jag skrev på 90-talet, jag gillar dom själv inte så mycket längre, en lite otrevlig och en annan lite trevligare dikt, ni kanske gillar dom bättre än jag, jag börjar med den lite trevliga, den heter:
GATLAMPAN OM KVÄLLEN
Den lyser upp era fascinerande ansikten om kvällen,
den gör så att ni ser på eran trevliga kvällspromenad.
Den gör kvällen varm. Den gör månens jobb,
men inte gratis, konstigt nog.
Hur många av er hade inte gått på en nyttig kvällspromenad
om inte kvällslampan hade funnits och lyst.
När elektriciteten tar slut lovar jag att tända gatlampan
varenda kväll för er, med en gammaldags eldsticka.
Jag lovar.
Så till den lite mer otrevliga, men ändå kanske lite trevlig:
DU TAR DITT LIV
Krak din nacke bröts itu,
i trädet du nu dinglar i.
Tänk dig att dina tankar är
mörka, å ej något ljus finns
mer.
Du har tagit ditt liv i den snara,
du nu dinglar i.
Dina känslor har dött väck finns ej
mer, du har ej något liv mer.
Känner du dig som en själ som ej
har en kropp, så har du hittat fel.
Vi vet alla vad som är bättre än gud
och djävulen tillsammans.
Jo, den stora kärleken som du tar med
in i snaran.
Jag vet ej om du nu befinner dig hos de två,
utan det vesäntliga var den stora kärleken,
som du tog med dig in i evigheten.
Kan du inte väntat några år till, då du
har gjort ännu mera gott, annars försvinner
bara din kärlek in i evigheten.
En människa som gjort så mycket gott och
sen tar livet av sig själv, det stämmer inte.
Vi alla vet vad som är bättre än gud
och djävulen tillsammans.
Jo, den stora godheten som du tar med
in i snaran.
TREVLIG KVÄLL!
-*PUSSISS*-
Kommentarer är stängda.