Jag brukar inte skriva så mycket om mina föräldrar, men jag tycker det kunde vara lite omväxlande! Min riktiga far dog när jag var ung då jag bara var tre år gammal, han var mycket längre än jag, han var över 1.90 meter lång och är begravd i Jönåker utanför Nyköping, han dog då vi bodde i Alby i Sthlm då jag var bara tre år gammal 1975, efter det tyckte min mor att jag och hon skulle flytta närmare mina släktingar till Småland och Växjö, där min mor fick arbete som Förskollärare, från 70-talet och framåt. Jag fick min Styvfar då jag gick i femman, det kändes riktigt kul att få en far efter alla dessa år, han arbetade som Tandläkare och är extremt trevlig, då han flyttade till Växjö ifrån Ljungby till min mor och mig! Min Styvfar var med i Druidorden i Ljungby i Småland, men blev snabbt medlem i Sirusorden i Växjö för det fanns ej någon Druidorden i Växjö, mina föräldrar är extremt trevliga och supersociala och ger sådan otroligt fin värme, så det är nog tack vare dem att jag inte gått under ännu, de båda är fina människor, tycker bara det är konstigt att min Styvfar klarar av att dricka en Whiskeyflaska precis som Motorheads sångare gör utan att ta så illa vid sig, jag hade aldrig klarat det!
Själv så bor jag numera kanske dumt nog kvar i Norrköping, vet inte egentligen varför jag stannar kvar i denna dumma kriminella byhåla, jag känner både ett par kriminella och andra normala medborgare och snart kommer min kusin att ta över Dolphins basketlag, borde kanske lämna denna stad, vid denna tidpunkt!
Är det för att rädda denna kriminella byhåla jag stannar kvar eller för att skänka den kriminella byhåla lite intelligens, själv så har jag snart slutat mig bry mig varför jag egentligen bor här, men det finns kanske andra som bryr sig mer än jag, önskar att jag kunde ge mer av mig själv än vad jag gör, men så har jag ej miljarder och miljontals kronor att erbjuda mer än mitt hjärta, mitt hjärta, kanske får räcka, för jag har faktiskt redan på sätt och vis erbjudit Norrköping mitt hjärta……;O)
Just nu lyssar jag på Micheal Jackson´s ”Blood on the Dancefloor”, även om Micheal var som en stel och efterhärmande apa på dansgolvet och varierande sig minimalt så var han ändå en duktig artist och dansare….!
*TREVLIG GODNATTSÖMN TILL ER ALLA*