Innan jag går ut nu så ska ni få läsa min nya dikt som jag precis skrev klart, dikten kanske blev lite kort, fortsätter kanske någon annan gång! Dina Egna Fötter Så sant att du aldrig någonsin mera vill bli en slav till dina egna fötter, att någon annan i sorg skall få bestämma över dina egna fötter. Du går med dessa, dina egna fötter dag in och dag ut för någon annans skull, för att glädja någon annan för att du ska torka dina tårar som aldrig vill komma, som alltid istället håller sig inom dig och aldrig vill komma ut och du får endast tillbaka samhällets färggranna papperslappar då månaden är slut, som någon konstig tröst, då du inte får förändra detta samhälle till dina egna känslor och sanna tankar och får istället varje dag stå ut med andra onda och konkurrerande samhällsindivider, då du endast och egentligen bara vill söka dig ut till ditt och vårat nya Universum, där alla samällsproblem bara försvinner ner platt och aldrig mera vill besvära dig. *PUSSISS*