Det finns inget värre än att gå på auditions jag HATAR det! Varför gör jag det då, undrar ni.
Svar: Det gör jag inte. Men ibland ringer de och headhuntar mig från något produktionsbolg och saken är att jag är jättedålig på att säga nej på telefon. Sen står jag där några timmar senare, mot en vit skärm på Armstrongs Filmproduktion med en stor lampa i ansiktet.
Det är då det händer. Jag förvändlas från en ganska hyfsad aktör till en imitation av en stel struts som inte ens kan säga mitt namn naturligt. Rörliga bilder ÄR inte min grej det var därför jag blev skribent istället ju. Stillbilder funkar också. Men så fort regissören trycker på PLAY på videokameran blir jag tillfälligt UR FUNKTION!
Ses på Fotbollsgalanefterfesten på COLLAGE ikväll!