Kl 13 tog Frida och jag vårt första glas vin. Det får man göra dagen före jul. Vi åt världens mysigaste lunch på Sturehof (numera vår jultradition i framtiden) men räkor och vitt vin och Frida förstörde inredningen genom att hänga våra saker på ett proppskåp som hon trodde var en klädeshängare.
Frida Thofelt, vacker utan spackel…
…gör sin bästa vinprovar-min.
Jag skulle egentligen bara följa med Frida när hon skulle handla julklappar till sin familj men råkade istället köpa en nyårsklänning i en butik i Sturegallerian och en skinnväska med axelband till Måns från Zara. (Måns läser inte min blogg särskilt ofta så jag kan skriva det här) Tycker inte de har så snygga kläder på Zara men de har mycket bra väskor och skor.
Vi såg Måns ex idag på stan. Jag tycker hon är väldigt obehaglig. Vill egentligen inte erkänna det eftersom jag tycker att ett sådant uttalande reflekterar mest på mig själv. Men jag har aldrig tyckt något särskilt om ngn av mina pojkvänners ex innan så detta är ett specialfall. Hon ÄR verkligen vidrig på alla sätt (osäker på sig själv, snackar skit om alla andra och har dålig andedräkt). Men det känns skönt att få skriva av sig.
Jag brukar säga att jag inte hatar någon. Hat är en destruktiv känsla som bara skadar en själv. Och de människor jag ogillar brukar jag helt enkelt bara koppla bort. Dessutom är hat ett så starkt ord att det implierar att man bryr sig om personen i fråga. Men ja, jag tror att hon hatar mig, och ja, det är jävligt ömsesidigt. Om så jag och Måns gör slut och det går 100 år så kommer jag fortfarande att känna att detta är den vidrigaste person jag har träffat.
Så mogen är jag.