Jag blir misstänksam mot människor som alltid är glada och påstår att de alltid har varit lyckliga. Det finns ju så mycket hemskheter i världen att det bara kan betyda att man antingen är a) ytlig, ego och har brist på empati eller b) förmågan att koppla bort livets sorgliga sidor att så många människor och djur lider och att all lycka är förgängling dvs. vi alla kommer att dö.
Jag vill inte att människor ska bli deprimerade av att läsa min blogg. Tvärtom vill jag ge styrka. Men jag kan bli irriterade på bloggare som klagar på att så pass många människor känner sig nere, att folk är ”trista och trötta eller tycker synd om sig själv”.
Jag menar så här: är du lycklig – Grattis! Men ta inte ut det på andra människor som bär på sorger eller inte kan koppla bort andras. Läser jag en blogg om någon som har cancer så känner jag så pass mycket medkänsla att jag själv känner mig lite olycklig. Jag är en väldigt känslig person. Medkänsla ser jag som en styrka, inte en svaghet.
Jag är en väldigt rolig och självironisk person privat, vet inte om det lyser igenom i bloggen, men jag tvivlar på att någon kan bli deppig av att hänga med mig. Eller av att läsa min blogg.
Man ska ha roligt och skratta varje dag. Men jag vidhåller att en person som aldrig mår dåligt antingen bedrar sig själv eller saknar djup.
No brain no pain, du vet.
Nästa vecka blir bra tror jag, vad tror ni?
Bra sagt, du är inte så dum du heller Ellen. Bra åsikter där. Du har ett visst djup i dina tankar ändå.Håller med dig till 100%
Vilket fint inlägg Ellen, blir alltid berörd av dina ord.
Jag kände igen min mamma i dina ord. Hon har alltid varit glad, på strålande humör, positiv, skrattar och har alltid ett leende på läpparna. Hon är en fantastisk kvinna som sprider energi MEN ingen är ju glad jämt. Jag har insett att det är en försvarsmekanism och att det helt enkelt är enklare för min mamma att leva på det sättet. Min pappa är gravt alkoholiserad och de har varit gifta i många år och bor fortfarande tillsammans, trots att jag tror att kärleken har dött för länge sedan. Oj vad personligt det här blev, skönt att skriva av sig, och ja – din blogg ger styrka Ellen!
Hej Ellen!
Jag läser din blogg dagligen men har nog aldrig kommenterat tror jag, ska bli bättre på det.
Tack för att du delar med dig och av tankar och kloka ord. Du har så rätt i det du skriver. Jag är såklart inte alltid lycklig, det är nog ingen. Alla har vi dåliga dagar, alla är vi ledsna, arga, deppiga eller rastlösa. MEN jag tror att man mår bättre om man har en positiv inställning till nya saker. Tanken påverkar mer än vad många kanske tror. Kram Liza
Jag fungerar som en bergochdalbana känslomässigt, kan jag tycka ibland i alla fall. Jag kan vakna och vara på jättebra humör, lycklig och glad, men det kan också vända snabbt. Det är svårt att vara människa idag, alla har vi begått misstag och gjort fel. Vi står inte ensamma och övergivna i livet, det finns många som lider. Vi har själva ansvaret för vårat befinnande, ingen annan. Din blogg ger mig styrka Ellen, jag läser och njuter varje dag. Puss!