I en mindre, eller halvstor stad som Växjö utgår man i allmänhet ifrån att stockholmare/ storstadsbor ser ner på oss och anser att vi är korkade bönder.
Jag har dock aldrig känt mig det minsta underlägsen för att jag kommer från en mindre stad och jag upplever inte heller att jag har blivit nedvärderad för de, utan tvärtom, att folk har tyckt att det är lite min charm. Jag tycker inte själv att min dialekt är det minsta charmig, men får ofta höra det från infödda stockholmare.
Däremot upplever jag att det är lite tvärtom. Att folk från Växjö anser att stockholmare är dryga och snobbiga, utan att egentligen känna någon. Kanske härstammar detta från något onödigt mindervärdskomplex?
Det enda jag har känt på mig är att stockholmare nedvärderar tjejer som kommer med ett Moore-omslag och sedan plötsligt låtsas som om de är födda på Stureplan och lägger sig till med någon fejkad rikssvenska. Men å andra sidan vem tycker inte att det är töntigt?
Jag har aldrig försökt få bort min småländska, men visst trodde jag att den skulle blekna bort med tiden. Nu har jag varit här i ungefär tre år, har tappat räkningen, och talar med exakt lika mycket dialekt som dagen jag satte min fot på perrongen vid T-centralen. Så jag antar att jag kommer att få dras med den for life.
Men jag är okej med det.
Jag och Jenny har diskuterat detta med olika städer och hur killar beter sig. Jenny kom fram till följande.
Det finns exakt lika många skitstövlar i Växjö som i Stockholm, men Växjö är så litet så där vågar ingen göra lika sviniga saker eftersom de vet att allt kommer fram.
Vad tror ni?
Puss