När man vill dricka men inte har några pengar har man två val. Antingen kan man gå ut på Stureplan och sätta sig vid valfritt gubb-bord eller ta med sin bästa kompis till Baren Treat på Roslagsgatan 2 där drinkarna är löjligt billiga. Jag väljer det senare alternativet.
Detta är Jenny. Ni kommer att få se mer av henne i min blogg. Ni som följt mig sedan Finest-tiden vet vem hon är. Fast då var hon blond.
35 spänn för ett glas vin, 29 för en öl och drickarna…typ for free.
Mötte sedan upp Måns och åkte till Rigoletto för att se Quentins nya film. Både jag och Måns ger den en stark 4:a. Innehållet var ganska mycket vad man väntar sig; Quentins speciella macho-råhet och spänning spetsat med en stor dos svart humor.
Quentin var där i egen hög person vilket lockade till sig en ovanligt stor mängd kändisar; ex Persbrandt med höggravid flickvän, Regina Lund med indianliknande date som bar de fulaste utsvängda byxorna jag har sett sedan lekis osv. Det bjöds på popcorn, cola och båtar fyllda med is och Miller-öl.
När Quentin kom in ställde sig alla upp och applåderade men jag har svårt för det här med idoldyrkan för människor utan etiska patos. I slutet av talet säger han plötsligt, jag vill och passa på att säga att ni har världens coolaste skivaffär här i S-holm- Pet Sound! Alla jublade och jag tänkte, jag kan fan ställa mig upp för Pet Sound!
Efter bion tog vi tunnelbanan hem, och eftersom min remsa var slut var vi tvungen att hångla på tvärbanan varje gång konduktören gick förbi.
I need lön!