En sak som kanske är konstigt, är att jag själv strävar efter att se perfekt ut, men tycker det är mycket charmigare med killar som är lite ”fulsnygga” eller har ett väldigt personligt utseende.
När min kompis Morgan halkade in i Linda Rosings dejtingprogram kommenterade hennes väninna/jurymedlem något om hans tänder. Han har ett litet mellanrum mellan sina framtänder, men det är snarare en del av hans charm. Det har jag alltid tyckt. Själv hade jag dock skaffat tandställning direkt. Jag har alltså helt andra kriterier för mig själv. Konstigt det där. Att man är så mycket hårdare mot sig själv än mot andra.
Tog ett kort på Måns igår när han låg i mörkret och kollade på film på en madrass vi hade tagit in i vardagsrummet. Kramer?
Söt!!!