← Tillbaka till Improveme Bloggarkiv
EllenF

Hur kan man…

… inte älska katter?

Så här utslagen har jag också varit idag. Det började med migrän i gårkväll. Jag är säker på att det beror på någon nerv i kläm för smärtan liksom strålade ut mot axeln och ner i ena armen. Jag hade inga värktabletter hemma, hade gladeligen hällt i mig någragram morfin eller liknande. Klockan 8 på morgonen hade jag fortfarande inte sovit en sekund utan vridit mig i smärta hela natten. Jag sjukanmäler mig till jobbet och kommer på att jag faktiskt har sömntablett er hemma och tar två Unisom (vilket jag alltid inhandlar när jag är utomlands) och sover sedan till klockan tre då jag vaknar av en hungrig katt som står och jamar mig i ansiktet.

Den akuta dunkande smärtan hade ersatts av en molande värk och jag kunde gå upp, äta frukost, svara på lite jobbmail samt blogga.

Nu är Måns hemma och vi har just ätit lövbiff, potatisklyftor och vitlökssmör. Eller rättare sagt Måns har gjort det, jag åt inget kött och halva min tallrik bestod av sallad. Men klyftpotatis och smör är inte nyttigt. Men gott! Vad bestod er fredagsmiddag av?

2 svar på ”Hur kan man…”

  1. Hej!
    Jag vet inte hur jag ska börja.
    Men jag har lidit av svår ångest nu i snart 8 år.
    Och jag känner att jag vill komma ut och prata om det , och hjälpa
    Andra som sitter i samma sits.
    Har varit med i den lokala tidningen (blt) för 4 år sen , ang min sjukdom.
    Nu är jag 23 år och bor med min sambo och barn.
    När jag var 15 år så blev jag sjuk pga av 9 års mobbing i skolan.
    Jag har kämpat mot min sjukdom (panikångest) i 8 år
    Det är som en berg och dalbana.
    Ett tag som ville jag inte leva mer , jag skar mig på benen och hade bara en massa
    Självmodstakar.
    Jag var inte utanför dörren på 3 månader när jag var som värst.

    Tänkte att du som har en sån populär blogg kanske kan hjälpa mig.
    Jag vet att det finns andra som känner igen sig.

    Vore kul om du hör av dig till mig.

    Mvh sandra Mattisson.

  2. Jag älskar verkligen katter, hade två med mitt x – Elvis och Cosmos, en brima/siames och en bondkatt 🙂 när det tog slut ville han verkligen ha katterna, och sa att han skulle HA den ena…jag ville inte sära på dom så jag lätt honom ta dem.
    Och sa att jag gärna tog emot dom om han ångrade sig.
    Då jag älskar dem.

    För 2veckor sedan avlivade han dom för att jävlas med mig 🙁 jag kan inte beskriva med ord hur jävla pissigt detta fått mig att må 🙁 har polisanmält skithögen…

    Saknar dig gumman…vore kul att ta en fika någon dag 🙂

Kommentarer är stängda.