Jag gillar ju den där udda killen. Som är snygg fast med konstig frisyr och lite ticks. Konstigast av dem alla är Peter. Jag kan inte sluta förundras över hur lik han är Nemo i Kungarna av Tylesand. Främst i utseende men även i stil, sätt och personlighet. Dock inte moralnormer måste ju tilläggas.
Läste detta i Nemos blogg:
Många människor frågar varför jag är så flängig. Jag har svårt att sitta still och kolla folk i ögonen. Det är så. Folk frågar om det är någon slags diagnos eller tix eller så. Men faktum är att det inte är något av det. Jag är en helt vanlig kille. Eller vanlig är väl att ta i… Men jag är frisk. Hade jag haft någon diagnos eller syndrom – Då hade jag självklart stått upp för det och berättat det för er. Varför inte liksom?
Vissa människor tror att jag gör såhär för att jag skulle knarka. Vissa tror att det är någon medfödd sjukdom. Dessa är ju självklart bara spekulationer och rykten tagna helt ur luften då inget av de stämmer.
Men det är inte så att jag inte ser det själv när jag kollar på programmet. Jag ser ju själv min flackande blick, mina små ryck och hur jag tar mig i ansiktet och sånt. Det är ungefär samma som med hur jag pratar. Jag pratar ju ibland alldeles för fort och otydligt. Det är något jag bara gör och inte riktigt kan roför. Alla är vi olika och man är inte mer än människa. Jag är väldigt märklig och annorlunda. På gott och ont. Men jag hoppas ni tycker om mig för den jag är. Fastän jag är lite konstig.
Detta kunde precis lika gärna ha varit skrivet av Peter. Fast när vi var ihop önskade jag att jag skulle komma på honom med att knarka. Då hade det iaf funnit en förklaring till hans beteende.
”Nya” Peter håller vad han lovar, presenterar sig artigt för mina vänner och messar mig varje dag. Im in the Twillight Zone.