Jag jobbar väldigt mycket med mig själv just nu. Inte så mycket på ytan längre. Är rätt färdig med den. Bara upkeeping liksom. Men här har man gått hela livet och 
tyckt att man hade en ganska charmig personlighet. I den inventering av karaktärsdrag jag genomgår just nu nu har jag förstått att jag under inga omständigheter kan ha kvar den personlighet jag är född med. En sak jag har förstått är att jag inte alls är särskilt social, om jag inte är i en grupp av människor jag själv har valt ut. De måste ha någon mer kvalité än att bara vara människor liksom. (Jag föredrar ju djur). Detta hänger även ihop med att jag är rastlös, lättirriterad, otålig samt lätt uttråkad. (Personlighetstyp 5-åring) Vilket jag jobbar på. Att hitta ett inre lugn. Ta tre djupa andetag. Mina social skills bland nya människor har varit poor at best. Påhejat av det faktum att jag har druckit alkohol för att stå ut under påtvingade sociala sammanhang. I en kombination med att vissa människor faktiskt är dumma i huvudet. Men jag kan ju bara ändra på mig själv.
An impressive share! I have just forwarded this onto a colleague
who had been doing a little research on this.
And he in fact ordered me dinner simply because I found
it for him… lol. So allow me to reword this….
Thanks for the meal!! But yeah, thanks for spending the time to discuss this topic here on your blog.
Jag känner verkligen igen mig Ellen. Rastlös, lättirriterad, otålig och lätt uttråkad. Tack för att du delar med dig!
Oh, känner igen mig själv. En del av mig tror ändå att jag faktiskt duger precis som jag är! Det var när jag hamnade i mitt nuvarande förhållande som jag plötsligt inte kände att jag kunde vara 100% mig själv. Små justeringar här o där o plötsligt känner man inte igen sig själv.! Ett råd från mig är att män kommer o går, den längsta relationen du kommer att ha är den med dig själv. Så små justeringar är ok, men stay true mot dig själv.
Ha ha Ha SO true!!!
Just sayin’…
http://static.someecards.com/someecards/usercards/1335921616296_6716772.png