Nu tar jag mitt trötta face och åker tillbaka till Växjö efter två dagars underbar SKL–konferens , där jag bl.a fick göra mitt första anförande inför en samlad kongress på ca 500 politiker. Bo Frank (M), Växjö:s ”starke man” önskade mig till och med lycka till innan. På ett icke ironiskt sätt. Tack till Sissela Kyle (konferencier) för många skratt men framförallt Sylvester Bror Niklasson som räddade mig från ”Dödens bord” under middagen igår där jag hade blivit placerad bredvid landets argaste vänsterpartist i kvinnoformat. Han gick till och med och hämtade min Luis Vuitton- väska jag glömt kvar under bordet och tog emot hennes look of death – men överlevde som genom ett mirakel (tänk flickan i ”The Ring”). Hamnade istället bredvid honom och en riktigt härlig ”gammelmoderat” som var mycket imponerad av mina kunskaper om Gösta Bohman – som vi båda delade en faiblesse för. Jag kunde ha skrivit långa inlägg baserade på exempelvis finansministerns tal men försöker hålla mig till politik på FB och skönhet i bloggen. Jag kan dock avslöja Magdalenas mest frekventa uttryck: Invandringskris. Tuffa prioriteringar. Skattehöjningar.
Vill ni följa mitt lite mer privata liv addar ni mig på FB: Ellen Franzén och skickar ett mess att ni är bloggläsare.
Goal for next kongress: Lämna in minst fem egna motioner. Sova mer än två timmar per natt.
Nej det ligger något där. Dessutom hann jag ge henne komplimang för fint diadem. Det gjorde henne på ngt sätt ännu mer illvilligt inställd!
Haha. Vänsterpartister alltså. Varför kan de inte bete sig som folk mot personer som inte delar deras åsikter? Så löjligt. :’D