← Tillbaka till Improveme Bloggarkiv
EllenF

Det är synd om svenskarna.

Sverige värnar om demokratin. Så länge det förstås inte röstas på partier som är politiskt obekväma. För viktigare än demokratin är väl att Vi gillar olika? Förutom när det gäller könen. Då gillar vi lika. Hen.

Jag tycker att det är tragiskt att vi ska behöva gå så långt som att konstruera ett nytt kön för att lära oss om lika värde. Eller att SD ska behöva komma in i riksdagen för att någon ska våga prata om invandrar- och integrationspolitik.  Det finns nog ingen som ifrågasätter pinsamheten hos deras topp-politiker efter veckans You Tube-klipp. Men mest av allt tycker jag att det är synd om svenskarna för att de inte vågar uttrycka åsikter mot strömmen med en rädsla för att bli lynchad eller idiotförklarad. För vem skulle våga erkänna att de röstar på SD? Inte gillar Obama? Tror på Gud? Tycker det är roligt att vara mammaledig? I ett land där man redan är rädd för att diskutera politik och religion.

Lägg upp en bild på ett styckat djur som ska bli lejonmat (Danis blogg) och folk skriver protestlistor i upprördhet. Lägg upp en bild på en tallrik med skivat kött och du blir vald till månadens blogg. Jag är ledsen men ett slaktat djur är ett slaktar djur. Det är inte särskilt troligt att din entrecote har självdött. Såvida du inte är vegetarian ska du tåla att se vad du äter. Om du inte vill se det – titta inte. Om du inte gillar partiet – rösta inte på det.

Vem i Sverige vågar se sanningen i vitögat?

10 svar på ”Det är synd om svenskarna.”

  1. Jättebra skrivet, speciellt det om köttet, något som jag själv brukar tänka på! Ska man äta kött ska man också kunna döda ett djur, allt annat är bara fel.

  2. Mycket bra skrivet Ellen. Helt sjukt att SD ska behöva komma in i riksdagen för att någon ska våga prata om invandrarpolitik.

  3. Jag är mamma ledig och jag älskar de. Min fästman är jägare och vi äter kött! Vi använder inte ordet hen och tycker att ifall man nu ändå inte vet könet på läkaren så kan man säga läkaren eller bli förvånad när man upptäcker att det inte var en man. (värre saker inträffar ju mest dagligen så varför göra det till ett stort omtalat problem?!)
    Vi är ikke troende men lever ändå i kristendomen. Vi röstar rött men hatar politik och hoppas på att Sverige ska låta oss sjunga nationalsången och släppa in bra folk som tillför något i vårt samhälle. Jag gillar Obama men känner honom inte 😉
    tror jag svarade på allt. Iallafall det mesta 🙂

  4. Håller med ditt inlägg, och de övriga som hittills kommenterat. Det är i mina ögon så fruktansvärt obehagligt att jag inte ens kan bo i Sverige.
    Ni är starka som bor där och håller fast vid era åsikter ;o)
    Puss!

  5. Instämmer… Tänk också om lika många som engagerar sig så STARKT i det amerikanska valet kunde engagera sig lika starkt i det svenska. Alla går omkring och skriker Obama och klickar på ”gilla-knappar” på Facebook. Jag har svårt att se att man skulle göra samma sak för Reinfeldt eller någon annan partiledare här i Sverige, då är det hyshhysh med vad man tycker och vilket håll man lutar åt. Det blir löjligt att se alla svenskar ha så otroligt mycket åsikter om USA och deras kandidater när man inte, enligt min mening, sätter sig in i vare sig deras politik ELLER den svenska.

  6. Ja, det var ett bra inlägg! 🙂 Men det Sverige och de svenskar du pratar om är verkligen mellanmjöksfolket. Själv älskar jag att vara mammaledig (snart varit det i två år, samtidigt som jag pluggar på Linnéuniversitetet), tror på någon form av Gud och vet vad jag äter när jag sätter tänderna i en entrecote ;)Tror att alla måste gå utanför sin bekvämlighetszoon och börja värdera vad man själv tycker och tänker istället apa efter, oavsett vad man står för. Det är så trist att diskutera med människor som har inövade repliker där det är uppenbart man inte förstår innebörden av sina ord eller att de inte står för något. I min ungängeskrets går man sin egen väg och är inte riktigt de som du talar om, men de flesta är nog just som dem du pratar om.

  7. Jag håller med dig, men måste påpeka att hen ju faktiskt inte är menat att använda i de fall man vet könet på en person. Utan när man pratar om att man ska gå till en läkare (som man inte vet könet på), eller pratar om en person som måste rekryteras, t.ex. Så att man istället för att applicarea ett kön faktiskt har ett neutralt pronomen att använda.

Kommentarer är stängda.