Ellen, du får vara försiktig så du inte bränner ut dig! Sömnen är det viktigaste när man som du jobbar så mycket även om det inte är det lättaste att somna med alla stressiga tankar=/ Men jag förstår hur du känner, när man väl har jobb så vill/ kan man inte tacka nej och när man är arbetslös så klättrar man på väggarna istället. Själv arbetstränar jag och kommer enligt psykolog aldrig kunna jobba eller studera mer än halvtid.. vilket är lite tråkigt då jag bara är 23 år. Ta hand om dig. Och kom ihåg att ta ledigt när det blir för mycket! Kram/ S
Svar: Tack för omtanken! Ja, det är verkligen the story of my life angående jobb- för mkt eller för litet. Jag är dessutom en person som behöver mycket sömn, rutiner, bra mat och vila för att fungera. Jag försöker vara snäll mot mig själv så mycket som möjligt men senaste veckan har det inte gått av olika anledningar.
Jag tycker inte att man ska ställa för höga krav på sig själv, att studera eller jobba deltid är ett bra mål om man kan klara sig ekonomiskt på det. Däremot ställer jag mig skeptisk till din psykologs prognos. Man kan inte förutsäga vilken kapacitet en person kommer att ha för resten av livet. Man kan ha helt andra förmågor och förutsättningar 10 eller 20 år framåt, det är jag ett levande bevis för. Stor kram till dig!