Sveriges gymnasieelever förtjänar obligatorisk retorik.
Obligatorisk Retorik försvann från den svenska läroplanen i samband med folkskolereformen 1842. I länder som USA och Danmark står Retorik fortfarande kvar på schemat, då man inser vikten av att kunna bemästra krävande språksituationer. I synnerhet vi svenskar skulle dock behöva detta ämne, då vi är allmänt kända för att vara tystlåtna och tillbakadragna. Retorik är ett av våra största konkurrensmedel – oavsett om vi applicerar det på privatliv eller karriär. Obligatorisk retorikundervisning i gymnasieskolan ger därför eleverna de förutsättningarna de behöver för att lyckas på en internationell arbetsmarknad såväl som i vardagslivet.
Motståndare mot obligatorisk retorikundervisning kan argumentera ur de introverta eleverna synpunkt; Att blyga elever varken vill eller klarar av att ställa sig framför klassen och tala med övertygelse. Det går inte att frångå att kommunikationsförmågan delvis beror på medfödda anlag, men retoriken har alltid betonat att förmågan att tala och tänka kritiskt bygger på övning. I gymnasieåldern bör man vara mogen nog för denna typ av tal- och tanketräning.
Vikten av konstruktiv argumentation är något som bör förstärkas hos eleverna. Vi svenskar är överlag rädda för att medverka i debatter och väljer därav hellre att tiga. Retorikundervisning ger eleverna modet att våga uttrycka sina åsikter och ett språk att göra detta på. Det är onekligen exkluderande att inte kunna uttrycka sig på ett övertygande sätt. Det är tillika ett hot mot demokratin att ha medborgare som inte vågar stå upp för sina värderingar.
Kraven på komunikativ kompetens ökar i dagens samhälle. Många menar trots detta att svenskar generellt inte behöver vara några skickliga talare i yrkeslivet. Och att ett ”slipat” tal kan ge ett falskt och konstlat intryck. Detta kan helt enkelt bero på att man upplever det som ”osvenskt” att vara en vältalare. Retorikundervisningen största vinst kanske ändå inte ligger i konsten att tala, utan konsten att lyssna – på ett kritiskt sätt. En grundläggande kännedom om syllogism och talets uppbyggnad hjälper oss att genomskåda felaktig argumentation istället för att ryckas med av det som sägs. Och det är ovärderligt.
Obligatorisk retorikundervisning skulle alltså ge mer konkurrenskraftiga elever. Elever som kan kommunicera effektivt i både vardagligt tal och skrift såväl som i krävande debattsituationer. Elever som genom kritiskt lyssnande kan tolka och analysera olika typer av bevisföring. Utöver elevernas personliga vinning är detta ett måste för att ett demokratiskt samhälle ska kunna upprätthållas.
Tack för ordet! /EllenF
Du kan testa med Juvederm för att se hur det ser ut, men jag rekommenderar hakinplantat . Ger bäst resultat och så ofta som du kommer behöva fylla på blir det ändå billigare i längden!
Tänkte rådfråga dig – om det är OK. Och det har inget med ovanstående inlägg att göra – hoppas det också är OK:-) Nästa vecka har jag en tid för att fylla ut min sk. sluttande haka och jag läser och läser på nätet vad som anses vara bäst för just hakan. Givetvis finns det olika åsikter, Restylande, Juvederm, Radiesse eller Sculptra. Just nu lutar det åt Juvederm, men känner mig endå osäker. Har du någon erfarenhet och kunskap av Juvederm?